BAKGRUND

Karies är den vanligaste orsaken till tandförlust, vilket för den drabbade inte bara leder till försämrad funktion utan även till sänkt självkänsla och lägre social status. I Sverige, som i andra länder, finns en stigande andel äldre i befolkningen med allt fler tänder kvar i munnen vilket kan medföra ökad risk för rotkaries. Inom tandvården bör man vara uppmärksam på när den äldre personen bryter den kontinuerliga kontakten med tandvården och då aktivt söka upp personen.

Fluoridprevention är den insats som kariesforskare över hela världen anser vara den främsta orsaken till den förbättrade tandhälsan bland barn och ungdomar under senaste 40 åren och då framför allt regelbunden användning av fluoridtandkräm.

Orsaker

Orsaksfaktorerna för rotkaries är desamma som för kronkaries. Försvarsfaktorerna saliv och fluorid bör väga tyngre än angreppsfaktorerna kost och syrabildande mikroorganismer för att förhindra uppkomst av rotkaries. Den förbättrade tandhälsan har medfört att äldre idag har betydligt fler egna tänder än tidigare. Med stigande ålder blottläggs rotytor, som i sig är mindre kariesresistenta än emaljytor, och rotkaries blir därmed ett ökat problem hos äldre.

Aktuell fluoridprevention inom tandvården - En guide i korrekt fluoridprevention

Se kursen på Tandakademin!

UTREDNING

Om det vid anamnesupptagning framkommer att patient med blottlagda rotytor har en förhöjd risk för rotkaries, bör insatser som förhindrar sjukdom snabbt sättas in. Denna förhöjda risk kan föreligga av medicinska, odontologiska eller sociala skäl. En kariesriskbedömning ska därför göras individuellt på samtliga patienter.

Orsaker till ökad risk för karies på rotytan:

• En nyligen blottlagd rotyta är mer utsatt för kariesangrepp än en emaljyta som stått länge i munnen och därmed fått fluoridinlagring under lång tid.
• Äldre har ofta stora approximalrum som samlar mycket plack och en skrovlig rotyta är mer plackretinerande än en jämn rotyta.
• Rotcement och rotdentin har betydligt lägre innehåll av oorganiskt material i förhållande till emaljen och således betydligt högre halt av organiskt material vilket medför snabbare kariesprogression jämfört med emaljytan.
• Rotdentin och rotcement har mindre hydroxylapatitkristaller än  emaljytan vilket innebär större reaktiv yta.
• Räcker med en sänkning av pH-värdet till 6,2 för att rotytan ska lösas upp.

Riskfaktorer om patienten samtidigt har blottlagda rotytor:

• avsaknad av saliv efter strålning mot huvud-halsregionen
• muntorrhet p g a medicinering/sjukdom/stigande ålder
• tidigare rotkaries
• många fyllningar och kronskarvar, kronkaries och sekundärkaries
• otillfredsställande egenvård avseende munhygien och fluoridtillförsel
• kolhydratrik kost
• högt antal syrabildande bakterier, speciellt laktobaciller och mutansstreptokocker
• tobaksbruk
• sköra äldre som förlorat kontakten med tandvården

Cariogram, ett datoriserat riskbedömningsprogram, kan vara ett viktigt hjälpmedel för att förutsäga kommande kariesutveckling och är samtidigt ett pedagogiskt verktyg i patientkommunikationen.

BEHANDLING