BAKGRUND

Tandvårdslagen slår fast att tandvården ska bygga på respekt för patienters självbestämmande och delaktighet. Personer som besökt tandvården för undersökning eller behandling behöver få information om undersökningsresultatet, behandlingsalternativ och kostnader för behandlingen. Om informationen ges i dialog med patienten ökar chansen att patienten ska uppleva delaktighet och självbestämmande. Oftast behöver patienten även få råd om hur tänderna ska tas om hand och få återkoppling på de vanor man redan har. Genom att göra detta i dialog på ett patientcentrerat sätt kan patienten bli delaktig och uppmuntrad till fortsatta goda munvårdsvanor. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vuxentandvård rekommenderas sådan hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling. För de patienter som redan har eller riskerar en munsjukdom som påverkas av patientens beteende är patientens medverkan ännu viktigare för att lyckas med behandlingen.

Kvalificerad rådgivning beskrivs i Nationella riktlinjerna för vuxentandvård. Detta innebär att individuellt anpassad, strukturerad och teoribaserad rådgivning ges till patienter som drabbats av eller har ökad risk att drabbas av munsjukdomar. Förutom att behandlaren ska ha kunskap om den sjukdom som ska påverkas ska behandlaren även ha kunskap om teorier för beteendepåverkan och om effektiva kommunikationsmetoder.

Oavsett syftet med de samtal tandvården har med patienten ska alltid ett förhållningssätt som präglas av empati och respekt för patientens/närståendes uppfattning och önskemål användas. I tandvårdens möten med patienter är det två experter som möts – en är expert på tandvård och en är expert på sitt eget liv. Motiverande samtal är en kommunikationsmetod som har detta förhållningssätt. Metoden är särskilt lämplig då patienten är i behov av förändringar av levnadsvanor.

Vad är motiverande samtal? 

Upphovsmännen till motiverande samtal – eller Motivational Interviewing (MI), som är det engelska begreppet, är de amerikanska psykologerna William R Miller och Steven Rollnick. De beskriver sin metod på följande sätt:

Motiverande samtal är en på samarbete grundad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring (översättning Farbring, 2010) 

Metoden har utvecklats sedan 1980-talet och användes till en början främst inom missbruksvården. Den har utvärderats vetenskapligt. Lundahl et al (2013) har i en metaanalys av MI i kliniska miljöer, som även inkluderade tandvård, funnit att MI har en positiv effekt jämfört med effekter i kontrollgrupperna där denna teknik inte använts. Även hos kariesaktiva barn har en metaanalys visat en positiv effekt av MI på riskbeteendet. Metoden har influerats av den transteoretiska modell som tagits fram av Prochaska och DiClementes som beskriver att människors motivation och förändringsbenägenhet utvecklas i olika faser.

Miller fann i sina tidiga studier att rådgivarens förhållningssätt avgör förändringsbenägenheten. Att säga till patienter vad de ska göra framkallar ett motstånd. Motiverande samtal bygger i stället på samarbete mellan rådgivare och patient där rådgivarens främsta uppgift är att hämta fram patientens kunskap, motivation och förmåga att genomföra förändringar. Patienten får sedan utöva sin autonomi genom att ta beslut och bli mött med respekt oavsett vilka val patienten gör.

Principer, Teknik och Strategier

Principer