INLEDNING

Karies är en av världens vanligaste sjukdomar och man beräknar att omkring 3,5 miljarder människor på jorden har obehandlad karies [1]. Karies orsakas visserligen av bakterier men är ingen klassisk infektionssjukdom utan betecknas som en icke smittsam sjukdom (eng: non-communicable disease) [2].

Den orala biofilmen (placket) innehåller normalt många olika typer av bakterier som trivs med varandra i en funktionell balans (symbios). Vid överkonsumtion av socker kan balansen rubbas genom att syra-toleranta bakterier gynnas på bekostnad av de mer känsliga arterna. På så vis uppstår ett skifte i den dentala biofilmen med minskad mångfald och en obalans i sammansättningen (dysbios) som kan leda till karies [2]. Om fluorid finns närvarande i munnen går detta skifte trögare och kariesprocessen motverkas eller bromsas.

Ett annat sätt att påverka balansen i den orala miljön och upprätthålla mångfalden kan vara att regelbundet konsumera ”goda” bakterier eller probiotika. Ordet kommer från grekiskan och betyder ”för livet”. För att en bakterie ska definieras som probiotisk krävs att hälsoeffekter har vistats i kliniska studier.

Det finns tre viktiga krav som måste uppfyllas [3]:

1) bakterierna måste vara säkra ur medicinsk synpunkt

2) de ska kunna överleva i en sur miljö

3) de ska vara ”nyttiga” för människan.

De vanligaste probiotiska bakterierna tillhör släktena Laktobacillus och Bifidobakterium som utgör en del av den normala humanfloran (Tabell 1).

Tabell 1. Exempel på probiotiska bakterier som studerats i samband med oral hälsa