Tidsaxel – Covid 19 pandemin

(Referenser 1-5)

• 17 november 2019:Det första fallet av förmodad SARS-CoV19 orsakad lunginflammation. Hubei-provinsen, Kina
• 30 januari 2020:WHO, Världshälsoorganisationen, SARS-CoV19 internationellt hot mot människors hälsa
• 11 mars 2020:WHO, Världshälsoorganisationen, SARS-CoV19 pandemi föreligger.
• 31 januari 2020:Första fallet av SARS-CoV19 i Sverige. Resenär från Kina
• 10 mars 2020:Mötesrestriktioner införs i Sverige
• 9 februari 2022: de flesta restriktioner mot SARS-CoV19 upphör i Sverige
• 1 april 2022:
• Smittskyddslagen ändras i Sverige, SARS-CoV19 inte längre allmän- och samhällsfarlig sjukdom
• 15 mars 2023
• SARS-CoV19 kräver inte längre smittspårning
• 5 maj 2023Enligt WHO är SARS-CoV19 inte längre är ett internationellt akut hot mot människors hälsa

Statistik — SARS CoV19

(Referenser 6-12)

Sverige:

• Tidsperioden vecka 1 år 2020 — vecka 17 år 2023,Antal diagnostiserade fall: 2 707 189
• 1 januari 2020 — 8 april 2023
• Antal vårdade i sluten sjukhusvård: 124 236Varav antal avlidna i sluten sjukhusvård: 14 898 (12% av sjukhusvårdade)
• 1 januari 2020 — 8 maj 2023Totalt avlidna SARS-CoV19 enligt dödsorsaksintyg: 19 188 (0,7% av diagnostiserade)(Samsjuklighet hos 85%, minst 1 sjukdom; 56% 2 eller flera sjukdomar: Hjärt-/kärlsjukdom, Högt blodtryck, Diabetes, Lungsjukdom)
• 1 januari 2020 — 9 maj 2023
• Totalt antal intensivvårdade patienter med SARS-CoV19: 10 419

Internationellt

• Till och med 5 maj 2023Antal bekräftade fall av SARS-CoV19: 765 222 932Antal avlidna enligt registrerad dödsorsak: 6 921 614 (0,9%)

Jämförande statistik: Säsongsinfluensa (Influensa Typ A)

Internationellt

• Antal insjuknade årligen: 3 – 5 miljonerAntal årligen avlidna i säsongsinfluensa: 290 000 — 650 000

Sverige (influensasäsong vecka 40 — vecka 20, data från säsongerna åren 2015-2016 till 2018-2019

• Antal årligen i sluten sjukvård: cirka 9 000 – 21 000Varav årligen estimerat antal avlidna i sluten sjukvård per influensasäsong 1 000 (5 – 8%)

Bakgrund – basala hygienrutiner effektiva

Sedan Covid-19 pandemins utbrott vid årsskiftet 2019/2020 har ett enormt antal artiklar publicerats: En sökning i PubMed avseende tidsperioden jan 2020 fram till månadsskiftet april/maj år 2023 med sökorden DENTAL eller DENTISTRY och COVID19 resulterar i över 10 000 träffar. Redan initialt fanns en medvetenhet att Covid-19-pandemin skulle ha en stor inverkan på all sjukvård, klinisk tandvård inkluderad. Att följa basala hygienrutiner identifierades som viktigt för att tillhandahålla säker patientvård inom all typ av vård, oavsett okänd, misstänkt eller känd smittrisk [13-18]. Under pandemins tidiga skede fanns farhågor kring ökad smittrisk inom tandvården beroende på dess kliniska karaktär och nära kontakt mellan patienter och vårdutövare. Avsaknad av bredare klinisk evidens utgjorde ytterligare anledning till vaksamhet. [19, 20]. Senare studier har visat att sannolikheten för att bli smittad i tandkliniken är låg och att rekommenderade skyddsåtgärder, basala hygienrutiner, är tillräckliga vid tandvård för att förhindra smittspridning av SARS-CoV-2 [24-28]. För närvarande finns inga direkta bevis på att överföring av SARS-CoV-2-virus relaterat till tandvård [29].

Preventiva hygien och smittskyddsåtgärder och antibiotikaresistens

Förutom basala hygienrutiner måste all vård inkludera riskanalys avseende inte bara smittsamma sjukdomar, utan även vårdrelaterade infektioner och betydande risker med fortsatt utveckling av antibiotikaresistens [30, 31]. En studie från England kunde påvisa att antibiotikaförskrivning i tandvården ökade med 22% under första pandemiåret [32] Preventivt arbete med hygien och smittskydd förebygger infektioner och smittspridning vilket i sin tur minskar behovet av antibiotika och minskar därmed även ökad antibiotikaresistens [33, 34].

Säsongsinfluensa samt ökade risker för återkommande pandemier

Influensa (säsongsinfluensa, Influensa typ A) har visats vara den infektionssjukdom som har störst påverkan på befolkningens hälsa i EU/EES. Den främsta orsaken, trots vanligtvis låg procentuell dödlighet, är det stora antal individer som insjuknar och för tidig död i samband med infektionen, framför allt bland äldre (80+) och barn under 1 års ålder [35]. Säsongsinfluensa drabbar globalt årligen mellan 5% till 10% av den vuxna befolkningen resulterande i 3-5 miljoner allvarliga sjukvårdsfall och upp till 1 miljon dödsfall. Vaccination kan förebygga 70-90% av antal insjuknade bland friska vuxna. Kostnaden för intensivvård av insjuknad hälso- och sjukvårdspersonal har visats vara minst 10 gånger högre än vaccination av denna grupp. Liknande data finns för antalet sjukdagar och produktionsbortfall i jämförelse vaccinerad och ovaccinerade [36]. Av smittsamma sjukdomar, som orsakar epidemier/pandemier mellan år 1940 – 2008 har 60% har säkert ”hoppat” från djur till människa. Av dem minst 2/3 från tidigare vilda djur. Ändade ekologiska förhållanden och snabba internationella transporter ökar konstant risken för återkommande epidemier/pandemier [37]. Beredskap inför kommande kriser bör innefatta: kontinuerlig planeringsprocess; identifiering och prioritering av risker; träning och simuleringsövningar; granskning efter åtgärder; utvärdering av lärdomar och genomförande av nödvändiga åtgärder och förändringar [38].

SARS-CoV-2 och Covid-19

I december 2019 identifierades ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome corona virus 2). Viruset orsakar allvarligt akut lunginflammation hos människor, sjukdomen benämns Covid-19 (Coronavirus disease 2019) [19, 20, 39] Den genomsnittliga inkubationstiden för Covid-19 är fem till sex dagar. Vanliga symtom på Covid-19 är feber, dyspné (andningssvårighet), hosta, trötthet, myalgi (muskelsmärtor), ont i halsen, huvudvärk och gastrointestinala (mag-tarm) symtom. Smak- och/eller olfaktoriska (lukt) förändringar, inklusive anosmi (total avsaknad av lukt), har ofta observerats [40-42]. Förlust av smak, augesi, har rapporterats som mycket vanligt likaså muntorrhet, xerostomi både bland infekterade patienter respektive under konvalescens [43, 44]. Upp till 45% får kvarvarande symtom upp till 4 månader efter genomgången infektion. Kronisk post-Covid-19 smärta, uppskattat förekomma hos 63% [45]. Smittvägen för viruset, SARS-CoV-2 är huvudsakligen genom droppar som utsöndras vid nysning, hosta eller tal. Överföring kan också ske från asymptomatiska personer. [46-48]. Coronavirus är ett höljeförsett virus [49-52]. Hög etanolkoncentration, propanol, natrium hypoklorit, povidonjod och väteperoxid har visat sig vara mycket effektiv mot höljeförsedda virus [53-55]. Vid utbrottet av covid-19 i Sverige, mars 2020 var kunskaperna kring smittspridningen och hanteringen av sjukdomen okända. Dessutom uppstod en påtaglig brist på skyddsutrustning, material och läkemedel. Pandemin har även påverkat patienters sätt och benägenhet att söka vård. En generell minskning av vårdproduktionen, var som störst under första vågen, främst under april–maj 2020. Den största procentuella minskningen skedde inom området läppar, tänder, käkar, munnen och svalget (–23 procent) samt inom området öron, näsa, hals och struphuvud (–19 procent) [56]. Vaccinationer mot covid-19 har bidragit till möjligheten att återhämta en del av produktionen och patienter har också vågat söka sig tillbaka till vården.

Aerosol