BAKGRUND

Begreppet palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Palliativ vård kan ges under en mycket lång period och kan ske parallellt med livsförlängande behandling. Till slut inträffar dock en brytpunkt då livsförlängande behandling inte längre ger effekt, utan vården inriktas på att endast vara lindrande. Då övergår den palliativa vården i en sen fas, här kallad vård i livets slutskede. Symtomlindring, självbestämmande och delaktighet är viktiga faktorer för livskvalitet och för en god vård i livets slutskede. Vården ska omfatta alla, såväl barn som vuxna och ges utifrån individuella behov.

I Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer definieras palliativ vård som hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård ska ges till alla i livets slutskede med högsta prioritet enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Palliativ vård innebär helhetsvård ur fyra perspektiv: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt samt stöd till närstående. För mer information om palliativ vård, se: Palliativ vård – Allmänt (Internetmedicin)

Munhälsorelaterade problem

Att intag av mat och dryck gradvis minskar och till slut helt upphör tillhör det naturliga döendet. Personen upplever till slut varken hunger eller törst; intag av både mat och dryck kan istället bli förknippade med obehag och illamående. Receptorerna för törst sitter i munhålan, därför bör upplevelser av törst i det sena skedet lindras med fuktning av munnen. En uttorkad munhåla kan under den allra sista tiden i livet ge upphov till stort obehag. Orsakerna kan bestå av flera faktorer, som munandning, inaktivitet samt minskad salivutsöndring både som effekt av degenererade salivkörtlar och som biverkan av läkemedel och strålbehandling.

Andra munhälsorelaterade faktorer med påverkan på upplevd livskvalitet:

• Hårt sittande krustabildningar (intorkat slem)
• Sårbildningar och blåsor i munslemhinna
• Sprickbildningar och munsår på läppar
• Svampinfektioner
• Dåligt sittande proteser (kraftig viktnedgång kan vara en orsak)
• Trasiga och/eller vassa tänder

Dessa besvär kan orsaka stor smärta och lidande samt ge problem att svälja och tala.

Det är angeläget att information och kunskap om vad som kan göras åt problemen sprids, inte bara till hälso- och sjukvårdens och omsorgens personal utan även till närstående som ofta finns närvarande i livets sista skede. En så enkel sak som att fukta munnen kan vara en betydelsefull uppgift för en närstående, genom det konkreta i att kunna göra något gott för den svårt sjuke personen.

Behandling för malign sjukdom - orala konsekvenser i det korta och långa perspektivet

Se kursen på Tandakademin!

MUNVÅRD

Att få behålla känslan av en god munhälsa i livets slutskede är viktigt. Det är inte ovanligt att nedsatt ork leder till att munhygienen blir eftersatt hos den svårt sjuke, samtidigt som vetskapen finns att en välskött mun ökar välbefinnandet och upplevd livskvalitet. När den svårt sjuke inte längre orkar borsta tänderna eller har sänkt medvetande behöver munvården utföras av vårdpersonal alternativt av närstående om de så önskar och kan. Särskilt viktigt blir det att hjälp med munvård ges när en person inte orkar be om hjälp eller kan beskriva sina problem. Fokus på munvården blir främst att ge smärtlindring, fukta och smörja.