Pigmenterade slemhinneförändringar
Pigmenteringar i munhålan kan orsakas av melanin, läkemedel, amalgam, eller vaskulära avvikelser. Utbredda pigmenteringar är ofta fysiologiska, medan lokala pigmenteringar kräver noggrann utredning, inklusive biopsi vid misstanke om malignt melanom.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
I huvudsak indelas pigmenteringar i två huvudgrupper. Dels pigmenteringar orsakade av melanin, dels pigmenteringar orsakade av annat, exempelvis vaskulära avvikelser, läkemedel, lipokrom och amalgam. Melanin produceras av melanocyter och nevusceller. Via vesiklar i dendriter hos melanocyter sprids melaninet till keratinocyterna och utsöndras där via små vesiklar vilket resulterar i pigmentering. Nevuscellerna orsakar pigmenterade nevi.
Epidemiologi
Utbredd fysiologisk melaninpigmentering i munhålan är mycket vanligt hos mörkhyade individer medan prevalensen hos den vita befolkningen är mycket låg. Graden av pigmentering i munhålan är oftast korrelerad till graden av hudpigmentering. Pigmentering ses i högre grad hos rökare och då oftast lokaliserat till fasta gingivan, mest i underkäksfronten, och intensiteten är dos-/tidsrelaterad.
Etiologi och patogenes för utbredda pigmenteringar i munslemhinnan:
- Hudfärg
- Rökning
- Inflammatorisk/postinflammatorisk pigmentering: Kan ses i samband med och som resttillstånd efter exempelvis oral licken planus, oral slemhinnepemfigoid, parodontit samt pemfigus
När det gäller utbredda pigmenteringar orsakade av melanocyter så finns i vissa fall förklaringen i bakomliggande allmänsjukdom, där den egna kortisolproduktionen av olika anledningar blir nedreglerad vilket leder till att produktionen av ACTH ökar, ökning av ACTH stimulerar ospecifikt MSH vilket i sin tur leder till generellt ökad produktion av melanin.
