Hörselskador och buller inom tandvård
Forskning om bullerrelaterad hörselskada inom tandvården är begränsad. Höghastighetsborr och andra instrument kan skapa höga ljudnivåer, vilket kan utgöra en risk. Preventiva åtgärder som ljuddämpning och hörselskydd rekommenderas. Fler studier behövs för att fastställa risker.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Sammanfattningsvis finns det relativt få studier med god kvalitet gällande risken för bullerrelaterad hörselskada bland tandvårdspersonal. Ljudnivåmätningar visar att det kan förekomma höga ljud, som för vissa individer och under kortare tidpunkter när specifika instrument såsom höghastighetsborr används kan nå upp till hörselskadliga nivåer. Därmed kan det finnas viss risk för hörselskada, men det saknas underlag för att dra säkra slutsatser. Exempelvis saknas det studier som undersökt risken för andra symptom på bullerskada än hörselnedsättning, såsom tinnitus.
Utifrån en försiktighetsprincip, och utifrån att det kan förekomma samtidigt exponering för handvibrationer samt med individuell känslighet i åtanke, kan preventiva åtgärder inom tandvården vara motiverade. Åtgärder bör i första hand minska exponeringen genom att dämpa källan till bullret, korta arbetstiden i hög ljudnivå, eller om ingen annan åtgärd är möjlig användande av hörselskydd.
HÖRSELSKADLIGT BULLER PÅ ARBETET
Buller på arbetet kan innebära en risk för hörselskada direkt eller efter en tids kontinuerlig exponering. I Sverige regleras buller på arbetet genom Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:16 [1]. Arbetsgivaren har huvudansvar för arbetsmiljön och att regelverket efterlevs. För hörselskadligt buller regleras så kallade undre insatsvärden, övre insatsvärden och gränsvärden (se figur 1 hämtad från AFS 2006:16, sid 7).
Figur 1. Insatsvärden (undre och övre) och gränsvärden för hörselskadligt buller hämtad från AFS 2006:16, sid 7.
Om bullerexponeringen når eller överstiger något insatsvärde eller gränsvärde måste arbetsgivaren genomföra riskbedömning och åtgärder för att minska exponeringen. Det kan till exempel vara åtgärder som sänker ljudnivån på bullerkällan genom att byta ut eller skärma av det som alstrar buller, men det kan också vara att förkorta tiden som arbetstagaren befinner sig i den bullriga miljön till exempel genom arbetsrotation eller variation i arbetsuppgift. Dessa båda typer av åtgärder är effektiva eftersom ljudnivå och exponeringstid anses vara de två starkaste faktorerna för risken för att drabbas av hörselskada [2].
