Gingivit
Gingivit är en reversibel inflammation i tandköttet, oftast orsakad av plack. Kliniska tecken inkluderar rodnad, svullnad och blödning vid sondering. Behandling fokuserar på optimerad munhygien och avlägsnande av plack och tandsten. Vid bakomliggande sjukdom krävs särskild utredning.
Faktabladets innehåll
Orginaltext författad av: Schander Kerstin
BAKGRUND
Gingivit är en inflammation i mjukvävnaden runt tänderna som kan ha olika orsaker. I texten nedan avses plackinducerad gingivit om inte annat tillstånd anges. Gingivit är till skillnad från parodontit, reversibel och ger ingen förlust av tandens stödjevävnad. Tillståndet är den vanligast förekommande formen av parodontal sjukdom hos både barn och vuxna.
Orsaker
Den primära orsaken till parodontala sjukdomar, inklusive gingivit, är kolonisation av mikroorganismer. Dessa fäster till proteinfilmen, pellikeln, på tandytan och organiserar sig i en biofilm som koloniserar både tandytan och tandköttsfickan. Om Biofilmen får sitta orörd förändras dess sammansättning då mer sjukdomsalstrande bakterier trivs i utmognad, organiserad biofilm, exempelvis ökar förekomst av gramnegativa bakterier och spiroketer. Biofilmen ger inflammationssvar i gingivan som leder till de förändringar och symptom vi ser kliniskt.
KLINISKA FYND
Gingivit ses kliniskt som inflammerat tandkött, vilket yttrar sig genom blödning vid ficksondering med lätt tryck. Ytterligare tecken på inflammation är:
- rodnad
- svullnad
- ömhet
Vid omfattande inflammation kan spontanblödning förekomma. Kliniskt kan ökat fickdjup utan fästeförlust förekomma beroende på svullnad i tandköttet, så kallade pseudofickor.
UTREDNING
- Vid gingivit tas vanligtvis inga prover.
- Vid misstanke om systemisk sjukdom eller läkemedelspåverkan, remitteras patienten till specialisttandläkare eller läkare för utredning.
- Vid misstanke om slemhinnesjukdom kan biopsi tas för histopatologisk analys.
