Tobaks- och nikotinavvänjning inom tandvården
Tobaksanvändningen minskar, men snus och nikotinprodukter ökar. Rökning och snus påverkar munhälsan genom ökad risk för parodontit, tandskador och muncancer. Rökavvänjning, särskilt med stöd från tandvården, ökar chansen att sluta. Nationella riktlinjer betonar vikten av rådgivning.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Prevalenser
Användningen av cigaretter har minskat under de senaste decennierna. År 2024 rökte 5.4% av den vuxna (16-84 år) befolkningen dagligen och 5.5% uppgav att de rökte ibland. Omkring 15.7% använde snus dagligen, 21.6% av männen och 9.6% av kvinnorna och 4% använde snus ibland. Sedan år 2018 har snusandet mer än fördubblats hos kvinnor (1).
Andra tobaks- och nikotinprodukter
Nikotinsnus även känt som vitt snus eller nikotinpåsar innehåller nikotin utvunnet från tobaksplantan men inte malen tobak som i brunt snus. Av kvinnor i åldrarna 16-84 år används det av 5.7% men i åldersgruppen 16-29 år är prevalensen 15.2%. Bland männen 16-84 år det 5% som använder det dagligen och 10.6% i åldersgruppen 16-29 år (1). I gymnasiet årskurs två snusade 26% av flickorna och 31% av pojkarna dagligen eller sporadiskt år 2024 (2). Det finns också tobaks- och nikotinfritt snus som ofta innehåller koffein, ginseng och andra tillsatser.
E-cigaretter även känt som vapes innehåller nikotin och smakämnen lösta i en vätska bestående av proplylenglykol och glycerol samt i de flesta fall nikotin och smakämnen. Vätskan kallas för e-vätska eller e-juice. E-cigaretter finns också utan nikotin. Vid användningen bildas en ånga som inhaleras (3). Användandet har ökat sedan år 2022 då färre än 1% i den vuxna befolkningen använde e-cigaretter dagligen till 4.2% år 2024. Vanligast är det bland kvinnor 16-29 år där 13% använder e-cigaretter dagligen (1, 2).
Heated tobacco products (HTP) ger en ånga, som kommer från upphettning av tobak till en temperatur under det som krävs för att tobaken ska börja brinna. Vi saknar prevalenssiffror för användandet av HTP.
Risker för munhälsan vid rökning
- förändringar i munslemhinnan
- missfärgade tänder
- högre risk för parodontit beroende på inflammatoriska processer, fickbildning i tandköttet, skador på benvävnad med benförlust (4,5,6)
- döljer parodontal sjukdom då nikotin drar samman blodkärlen, vilket minskar blödningen av tandköttet
- allvarligare förlopp av parodontit (4)
- sämre effekt av icke-kirurgisk behandling av parodontit (4,5)
- högre risk att förlora tänder (6)
- högre risk för muncancer (7)
