Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 28 May 2019

Publicerad: 28 Maj 2019

Mikroabrasion

Granskad av: Professor Christina Stecksén-Blicks, Pedodonti/Institutionen för odontologi

BAKGRUND

Mikroabrasion är en minimalt invasiv behandlingsteknik, som genom erosion och abrasion av emaljytan kan avlägsna ytliga fläckar och defekter. Metoden ska ses som ett första behandlingsalternativ för behandling av tandytor med ytliga missfärgningar och defekter i estetiska områden.

Fläckar buccalt på överkäkens incisiver, som upplevs som missprydande, är inte ovanligt, speciell hos unga människor. Dessa fläckar beror oftast på någon yttre eller inre störning under perioden för emaljens mineralisering.  Orsaken kan vara förhöjt fluorintag, trauma mot mjölktänderna under tiden för de permanenta tändernas mineralisering eller annan typ av påverkan. Man kan också få störd emaljbildning på grund av genetiska faktorer, men då är flera tänder i bettet påverkade.

De vanligaste störningarna är fluoros, fläckar till följd av trauma mot mjölktänderna samt opaciteter till följd av Molar Incisor Hypomineralization (MIH). Fläckar i emaljen kan också uppstå på grund av ytliga kariesangrepp, s.k. kritkaries, en relativt vanlig biverkan runt bågfästen efter behandling med fast tandställning då patienten inte klarat av god munhygien och goda matvanor. En hög andel kritkaries remineraliserar efter att tandställningen tagits bort. Därför bör man avvakta utläkning av fläckarna innan behandling med mikroabrasion övervägs.

 

UTREDNING OCH BEHANDLING

Utredning

Före behandling, bör en utredning göras som om möjligt fastställer orsaken till emaljdefekten.

Behandling med mikroabrasion är endast aktuell vid uttalat ytliga (< 0,2mm) och lindriga defekter eftersom varje behandling leder till att emaljen försvagas och dess tjocklek reduceras. Bäst resultat kan förväntas vid lindrig fluoros och vid tidiga angrepp av kritkaries. Dessa skador är alltid ytliga.

Djupet på fläckar på permanenta incisiver orsakade av trauma mot de primära tänderna är svårare att bedöma. Fläckarna kan finnas på vilket djup som helst i emaljen beroende på när i tandens utveckling som skadan inträffade. Om defekten bedöms som ytlig kan behandling med mikroabrasion prövas.

Mikroabrasion är kontraindicerat vid MIH, eftersom dessa skador alltid ligger djupt i emaljen samt vid Amelognesis Imperfecta (AI) och Dentinogenesis Imperfecta (DI).

 

Material och metod

Vid mikroabrasion användes en pasta bestående av en syra och ett slipande material.  Pimpsten uppblandad 15 % saltsyra har tidigare använts. Under senare år har även kommersiella produkter funnits tillgängliga på marknaden. I Sverige används huvudsakligen Opalustre som innehåller 6,6 % saltsyra och mikropartiklar av silikonkarbid. Båda pastorna har uppvisat liknande behandlingsresultat. En fördel med Oplalustre är att den mer utspädda syran gör pastan mer hanterbar kliniskt.

 

Behandlingsgång

  • Fotografera de tänder som skall behandlas.
  • Applicera kofferdam och försäkra dig om att det är tätt.
  • Skyddsglasögon till patient och behandlande personal för att inte riskera ögonskador.
  • Applicera pastan på området som skall behandlas. Bearbeta ytan mycket försiktigt. Tryck på ytan har visat sig påverka avverkningen betydligt.
  • Efter 30-60s spolas ytan ren, försiktigt för att inte skvätta, och inspekteras.
  • Behandlingen kan upprepas några gånger. Ser man inget resultat avbryts behandlingen.
  • Efter att behandlingen har avslutats och man har sköljt ordentligt, appliceras fluoridgel på emaljen under minst 4 minuter.
  • Behandlingen avslutas med förnyat foto.

    Fig 1. 13-årig pojke med generell mild fluoros.

    Fig 2. 13-23 behandlade med mikroabrasion.

 

Referenser

Ahmadi Zenouz GEzoji FEnderami SA, et al. Effect of Fluoride, Casein Phosphopeptide-Amorphous Calcium Phosphate and Casein Phosphopeptide-Amorphous Calcium Phosphate Fluoride on Enamel Surface Microhardness After Microabrasion: An in Vitro Study. J Dent 2015;12:705-11.

Croll TP. Enamel microabrasion: the technique. Quintessence Int 1989; 20:395-400.

Croll TP, Helpin ML. Enamel microabrasion: A new approach. J Esthet Dent 2000; 12: 64-71.

Dalzell DP, Howes RI, Hubler PM. Microabrasion: effect of time, number of applications, and pressure on enamel loss. Pediatr Dent. 1995;17:207-11.

Pini NI, Lima DA, Ambrosano GM, et al. Effects of acids used in the microabrasion technique: Microhardness and confocal microscopy analysis. J Clin Exp Dent  2015;7:e506-12.

Pini NI, Sundfeld-Neto D, Aguiar FH, et al. Enamel microabrasion: An overview of clinical and scientific considerations. World J Clin Cases 2015; 3: 34–41.