Tandtrauma – Exartikulation

BAKGRUND

Tandskador hos barn och ungdomar är ofta förekommande. Ett skadat litet barn kan vara svårt att undersöka beroende på dess ålder, rädsla och/eller behandlingsomognad.

Akutbesöket innebär ofta en stressad situation för både föräldrar och vårdgivare.
Det är viktigt att skapa en god relation mellan vårdgivare, vårdnadshavare och barn.
Denna relation kommer att påverka barnets upplevelse av tandbehandlingen.

Tandvårdsteamet bör erbjuda en empatisk och varm miljö vilket kan minska barnets rädsla och stress

Syftet med akutbehandlingen är att:

• Eliminera smärta.

• Skapa optimala läkningsförhållanden.

• Skaderisken för permanenta anlagen blir så liten som möjligt.

Ett tidigt omhändertagande, en korrekt diagnos och noggranna efterkontroller och uppföljningar ger goda förutsättningar för en god prognos.

Diagnostiken ska alltid innefatta:

• Noggrann anamnestagning.

• Klinisk och röntgenologisk undersökning.

• En strukturerad traumajournal (underlättar undersökning och uppföljning).

• Risken att utveckla komplikationer ska bedömas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling. Traumariskbedömningen ska styra kontrollintervallens och revisionsintervallens längd

Foto bör tas vid akutbesöket (värdefullt för kommande utvärderingar).

Efterkontroller och uppföljning:

• Syftet med efterkontrollen är att upptäcka tidiga tecken på skada på pulpa och parodontala vävnader.

• Vid efterkontroller ska status på pulpa och parodontala vävnader noteras och bedömas.

• Risken att utveckla komplikationer ska bedömas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling.

Trauma i primära och permanenta bettet delas in i:

• Hårdvävnadsskador (kronfraktur, rotfraktur)

• Stödjevävnadsskador (concussion, subluxation, extrusionsuxation, lateral luxation, Intrusionsluxation, exartikulation)

• Käkfrakturer.

Samma patient har ofta flera typer av skador. Det finns inte alltid konsensus i litteraturen om bästa behandling av tandskador i primära och permanenta bettet. Många gånger baseras riktlinjer på kliniska erfarenheter och tankar snarare än vetenskaplig evidens.

SYMTOM

• Tanden saknas.

• Blödning från munnen.

KLINISKA FYND

• Tom alveol.

• Blödning.

• Palpationsömhet.

RADIOLOGISKA FYND

• Tom alveol.

• Eventuell fraktur av alveolväggar.

DIFFERENTIALDIAGNOS

• Total intrusion.

• Rotfraktur med exartikulation av koronala fragmentet.

BEHANDLING PERMANENTA TÄNDER

• Replantation ska ske så fort som möjligt.

• Om tanden är hel och ren kan replantation ske direkt på olycksplatsen.

• Om inte, bör tanden förvaras fuktigt i mjölk, fysiologisk NaCl-lösning eller saliv vid transport till tandläkare.

• Om tanden har förvarats torrt bör den placeras i fysiologisk koksaltlösning upp till 10 minuter innan replantation.

• Använd lokalanestesi innan replantation.

• Före replantation spolas alveolen ur och inspekteras.

• Efter replantation fixeras tanden flexibelt i 1-2 veckor.

• Patienten rekommenderas sköljning med klorhexidin och skonkost under fixeringsperioden.

• Överväg antibiotika, tetanusprofylax samt smärtstillande preparat.

EFTERKONTROLLER PERMANENTA TÄNDER

Öppet apex

• Klinisk kontroll efter 1 vecka.

• Avlägsna fixeringen efter att den suttit i 1-2 veckor.

• Kontroll av läkning 1 gång/vecka i 4 veckor och därefter varje månad under första halvåret. Kontrollerna bör innefatta klinisk undersökning ofta förenad med röntgenologisk undersökning då tecken på pulpanekros och rotresorptioner beaktas.

• Därefter planeras individuella kontroller beroende läkningen eller utebliven läkning. Vid efterkontroller bör tecken på pulpaobliteration, pulpanekros, rotresorptioner och fortsatt rotutveckling beaktas.

• Vid fastställd nekros och/eller infektionsrelaterad resorption skall rotbehandling startas och ev. remiss till specialist.Vid fastställd ersättningsresorption bör kontakt tas med specialist för långtidsplanering.

Slutet apex

• Klinisk kontroll efter 1 vecka.

• Start av rotbehandling (innan fixeringen avlägsnas).

• Därefter individuella kontroller.

• Vid efterkontroller bör tecken på pulpaobliteration och rotresorptioner beaktas.

BEHANDLING PRIMÄRA TÄNDER

• En exartikulerad primär tand bör aldrig replanteras.

• Utför endast sårtoalett i området.

• Ordination av smärtstillande preparat.

EFTERKONTROLLER PRIMÄRA TÄNDER

• Klinisk kontroll efter 1 vecka.

• Därefter kontrolleras patienten vid revisionsundersökningar.

Referenser

Diangelis AJ, Andreasen JO, Ebeleseder KA, Kenny DJ, Trope M, Sigurdsson A, Andersson L, Bourguignon C, Flores MT, Hicks ML, Lenzi AR, Malmgren B, Moule AJ, Pohl Y, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Fractures and luxations of permanent teeth. Dent Traumatol 2012; 28: 66-71. Erratum in Dent Traumatol 2012; 28: 499.

Andersson L, Andreasen JO, Day P, Heitnersay G, Trope M, Diangelis AJ, Kenny DJ, Sigurdsson A, Bourguignon C, Flores MT, Hicks ML, Lenzi AR, Malmgren B, Moule AJ, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Avulsion of permanent teeth. Dent Traumatol 2012; 28: 86-96.

Malmgren B, Andreasen JO, Flores MT, Robertson A, DiAngelis AJ, Andersson L, Cavalleri G, Cohenca N, Day P, Hicks ML, Malmgren O, Moule AJ, Onetto J, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 3. Injuries in the primary dentition. Dent Traumatol 2012; 28:174-82.

Dentaltraumaguide https://dentaltraumaguide.org