A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Specialistkonsultation

Senast uppdaterad: 16 Aug 2019

Publicerad: 25 Sep 2012

Tandtrauma – Kronfraktur

Författare:

Granskare: Stecksén-Blicks Christina • Professor emerita • Avd för Pedodonti • Umeå

BAKGRUND

Tandskador hos barn och ungdomar är ofta förekommande. Ett skadat litet barn kan vara svårt att undersöka beroende på dess ålder, rädsla och/eller behandlingsomognad.

Akutbesöket innebär ofta en stressad situation för både föräldrar och vårdgivare.
Det är viktigt att skapa en god relation mellan vårdgivare, vårdnadshavare och barn.
Denna relation kommer att påverka barnets upplevelse av tandbehandlingen.

Tandvårdsteamet bör erbjuda en empatisk och varm miljö vilket kan minska barnets rädsla och stress

 

Syftet med akutbehandlingen är att:

  • Eliminera smärta.

 

  • Skapa optimala läkningsförhållanden.

 

  • Skaderisken för permanenta anlagen blir så liten som möjligt.

 

Ett tidigt omhändertagande, en korrekt diagnos och noggranna efterkontroller och uppföljningar ger goda förutsättningar för en god prognos.

 

Diagnostiken ska alltid innefatta:

  • Noggrann anamnestagning.

 

  • Klinisk och röntgenologisk undersökning.

 

  • En strukturerad traumajournal (underlättar undersökning och uppföljning).

 

  • Risken att utveckla komplikationer ska bedömas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling. Traumariskbedömningen ska styra kontrollintervallens och revisionsintervallens längd

 

Foto bör tas vid akutbesöket (värdefullt för kommande utvärderingar).

 

Efterkontroller och uppföljning:

  • Syftet med efterkontrollen är att upptäcka tidiga tecken på skada på pulpa och parodontala vävnader.

 

  • Vid efterkontroller ska status på pulpa och parodontala vävnader noteras och bedömas.

 

  • Risken att utveckla komplikationer ska bedömas(låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling.

 

Trauma i primära och permanenta bettet delas in i:

  • Hårdvävnadsskador (kronfraktur, rotfraktur)

 

  • Stödjevävnadsskador (concussion, subluxation, extrusionsuxation, lateral luxation, Intrusionsluxation, exartikulation)

 

  • Käkfrakturer.

 

Samma patient har ofta flera typer av skador.
Det finns inte alltid konsensus i litteraturen om bästa behandling av tandskador i primära och permanenta bettet. Många gånger baseras riktlinjer på kliniska erfarenheter och tankar snarare än vetenskaplig evidens.

 

 

SYMTOM

  • Beroende på storleken av frakturen (emalj /emalj-dentin) på den skadade tanden varierar symtomen.

 

  • Vid emalj-dentinfraktur är tanden känslig för kyla, värme och tuggtryck.

 

 

KLINISKA FYND

  • Frakturens utsträckning

 

  • Ev. pulpablotta

 

  • Sensibilitetstest uppvisar positivt svar. (Sensibilitetstest utförs inte i primära bettet)

 

  • Ev. lösa fragment som patienten har med sig bör inspekteras och utvärderas om det går att etsa/bonda till tanden.

 

 

RADIOLOGISKA FYND

  • Frakturens utsträckning

 

  • Avståndet mellan fraktur och pulpa

 

  • Rotens utvecklingsstadium

 

 

BEHANDLING PERMANENTA TÄNDER

 

Utan pulpablotta

Emaljfraktur

  • Vassa kanter och hörn kan slipas till och avrundas.

 

  • Vid större emaljfraktur kan en kompositfyllning bli aktuell.

 

Emalj-dentinfraktur

  • Har patienten med sig löst ett fragment rengörs detta och bondas till tanden.

 

  • Saknas fragmentet görs en kompositfyllning.

 

  • Ta ställning till ordination av smärtstillande preparat.

 

Vid pulpablotta

  • Efter lokalanestesi och applicering av kofferdam utförs partiell pulpotomi.

 

  • Har patienten med sig löst ett fragment rengörs detta och etsas/bondas sedan till tanden.

 

  • Saknas fragmentet görs en kompositfyllning.

 

  • Ordinera smärtstillande preparat till patienten.

 

 

EFTERKONTROLLER PERMANENTA TÄNDER

  • Klinisk kontroll efter 3-4 veckor

 

  • Därefter individuella kontroller beroende på traumariskbedömningen (låg, mellan eller hög risk).

 

  • Traumariskbedömningen är beroende på skadans omfattning, ev. samtida stödjevävnadsskada och rotens utvecklingsstadium.

 

  • Vid efterkontroller bör tecken på pulpanekros och rotresorptioner beaktas.

 

  • Vid pulpablotta, kontrolleras hårdvävnadsbildning och fortsatt rotutveckling på röntgen.

 

 

 

BEHANDLING PRIMÄRA TÄNDER

 

Utan pulpablotta

  • Tillslipning av vassa kanter och hörn om patiens ålder och mognad tillåter detta.

 

  • Ställning till smärtstillande preparat.

 

  • Om det är möjligt, bör patienten undvika napp under läkningsperioden.

 

Vid pulpablotta

  • Ta ställning till sedering (oralt eller rektalt).

 

  • Ta ställning till lokalanestesi.

 

  • Ta ställning till extraktion av skadad tand.

 

  • Alternativ terapi i enstaka fall kan vara partiell pulpotomi.

 

  • Ordination smärtstillande preparat efter ingreppet.

 

  • Om tanden inte extraheras, bör patienten om möjligt undvika napp under läkningsperioden.

 

 

EFTERKONTROLLER PRIMÄRA TÄNDER

 

Utan pulpablotta

  • Klinisk kontroll efter 1 vecka

 

  • Därefter individuella kontroller beroende på traumariskbedömningen (låg, mellan eller hög risk ).

 

  • Traumariskbedömningen är beroende på skadans omfattning och ev. samtida stödjevävnadsskada.

 

  • Vid efterkontroller bör tecken på pulpanekros och rotresorptioner beaktas.

 

Vid pulpablotta

  • Klinisk kontroll efter 1 vecka.

 

  • Därefter kontroller vid regelbundna revisionsundersökningar.

 

  • Om tanden inte extraheras bör individuella kontroller läggas upp beroende på traumariskbedömningen (låg, mellan eller hög risk).

 

  • Traumariskbedömningen är beroende på skadans omfattning och ev. samtida stödjevävnadsskada.

 

  • Vid efterkontroller bör tecken på pulpanekros och rotresorptioner beaktas.

 

 

 

Referenser

Diangelis AJ, Andreasen JO, Ebeleseder KA, Kenny DJ, Trope M, Sigurdsson A, Andersson L, Bourguignon C, Flores MT, Hicks ML, Lenzi AR, Malmgren B, Moule AJ, Pohl Y, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Fractures and luxations of permanent teeth. Dent Traumatol 2012; 28: 66-71. Erratum in Dent Traumatol 2012; 28: 499.

Andersson L, Andreasen JO, Day P, Heitnersay G, Trope M, Diangelis AJ, Kenny DJ, Sigurdsson A, Bourguignon C, Flores MT, Hicks ML, Lenzi AR, Malmgren B, Moule AJ, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Avulsion of permanent teeth. Dent Traumatol 2012; 28: 86-96.

Malmgren B, Andreasen JO, Flores MT, Robertson A, DiAngelis AJ, Andersson L, Cavalleri G, Cohenca N, Day P, Hicks ML, Malmgren O, Moule AJ, Onetto J, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 3. Injuries in the primary dentition. Dent Traumatol 2012; 28:174-82.

Dentaltraumaguide

Annons