Tandtrauma – Lateralluxation

BAKGRUND

Tandskador hos barn och ungdomar är ofta förekommande. Ett skadat litet barn kan vara svårt att undersöka beroende på dess ålder, rädsla och/eller behandlingsomognad.

Akutbesöket innebär ofta en stressad situation för både föräldrar och vårdgivare.
Det är viktigt att skapa en god relation mellan vårdgivare, vårdnadshavare och barn.
Denna relation kommer att påverka barnets upplevelse av tandbehandlingen.

Tandvårdsteamet bör erbjuda en empatisk och varm miljö vilket kan minska barnets rädsla och stress

Syftet med akutbehandlingen är att:

• Eliminera smärta.

• Skapa optimala läkningsförhållanden.

• Skaderisken för permanenta anlagen blir så liten som möjligt.

Ett tidigt omhändertagande, en korrekt diagnos och noggranna efterkontroller och uppföljningar ger goda förutsättningar för en god prognos.

Diagnostiken ska alltid innefatta:

• Noggrann anamnestagning.

• Klinisk och röntgenologisk undersökning.

• En strukturerad traumajournal (underlättar undersökning och uppföljning).

• Risken att utveckla komplikationer ska utvärderas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling. Traumariskbedömningen ska styra kontrollintervallens och revisionsintervallens längd

Foto bör tas vid akutbesöket (värdefullt för kommande utvärderingar).

Efterkontroller och uppföljning:

• Syftet med efterkontrollen är att upptäcka tidiga tecken på skada på pulpa och parodontala vävnader.

• Vid efterkontroller ska status på pulpa och parodontala vävnader noteras och bedömas.

• Risken att utveckla komplikationer ska utvärderas (låg, mellan eller hög) med hänsyn till primära/permanenta bettet, tandens rotutvecklingsstadium, traumadiagnos, akutbehandling och tid från traumatillfälle till akutbehandling.

Trauma i primära och permanenta bettet delas in i:

• Hårdvävnadsskador (kronfraktur, rotfraktur)

• Stödjevävnadsskador (concussion, subluxation, extrusionsuxation, lateral luxation, Intrusionsluxation, exartikulation)

• Käkfrakturer.

Samma patient har ofta flera typer av skador.
Det finns inte alltid konsensus i litteraturen om bästa behandling av tandskador i primära och permanenta bettet. Många gånger baseras riktlinjer på kliniska erfarenheter och tankar snarare än vetenskaplig evidens.

SYMTOM

• Patienten har en känsla av att bettet inte stämmer, den skadade tanden står fel.

• Blödning runt tanden.

KLINISKA FYND

• Den skadade tanden är felställd, med kronan pekande palatinalt eller buckalt.

• Tanden kan ha ökad mobilitet eller vara fastkilad (då helt utan mobilitet).

• Är tanden fastkilad hörs ett högt metalliskt ljud vid perkussion.

• Perkussionsöm.

• Gingival och parodontalblödning.

• Eventuellt palperbar fraktur i benplattan buckalt.

• Sensibilitetstest (permanenta tänder) visar positivt eller negativt svar.

• (Sensibilitetstest utförs inte på primära tänder).

RADIOLOGISKA FYND

• Den skadade tanden uppvisar vidgad parodontalspalt apikalt.

• Palatinalluxation liknar ofta utseendet vid extrusionsluxation.

DIFFERENTIALDIAGNOS

• Rotfraktur med dislocering av koronala fragmentet.

• Extrusionsluxation.

BEHANDLING PERMANENTA TÄNDER

• Lokalanestesi.

• Reponering och flexibel fixering (2-3 veckor).

• Fixeringen efterkontrolleras med röntgen.

• Om resultatet inte är tillfredställande görs reponering och fixeringen om.

• Sköljning med klorhexidin under fixeringsperioden.

• Skonkost under läkningsperioden.

• Ordination av smärtstillande preparat.

EFTERKONTROLLER PERMANENTA TÄNDER

• Klinisk kontroll efter 1 vecka.

• Fixeringen tas bort efter att ha suttit i 2-4 veckor.

• Därefter individuella kontroller beroende traumariskbedömningen (låg, mellan eller hög risk).

• Traumariskbedömningen är beroende på skadans omfattning och rotens utvecklingsstadium.

• Vid efterkontroller bör tecken på pulpaobliteration, pulpanekros och rotresorptioner beaktas.

• Vid fastställd nekros eller infektionsrelaterad resorbtion skall rotbehandling startas.

BEHANDLING PRIMÄRA TÄNDER

Lateralluxation där apex dislocerats buckalt

Vid ingen ocklusionsstörning

• Kontroll av ocklusion och artikulation.

• Skonkost.

• Tvätt med klorhexidin i 1-2 veckor under läkningsperioden.

• Ordination av smärtstillande preparat.

• Om det är möjligt bör patienten undvika napp under läkningsperioden.

Vid ocklusionsstörning eller vid grav displacering

• Tanden bör extraheras.

• Extraktionen av den skadade tanden bör ske vid akuttillfället.

• Före extraktion tas ställning till sedering (oralt eller rektalt) och val av lokalanestesi beroende på patientens ålder och behandlingsmognad.

• Ordination av smärtstillande preparat postextraktion.

Lateralluxation där apex dislocerats palatinalt

• Extraktion vid akuttillfället

• Före extraktion bedöms om behov av sedering föreligger (oralt eller rektalt) och val av lokalanestesi beroende på patientens ålder och behandlingsmognad.

• Ordination av smärtstillande preparat.

EFTERKONTROLLER PRIMÄRA TÄNDER

• Klinisk kontroll efter 1 vecka.

• Individuella kontroller beroende på traumariskbedömningen (låg, mellan eller hög risk) om tanden lämnats kvar.

• Vid extraktionsterapi kontrolleras patienten vid revisionsundersökningar.

Referenser

Diangelis AJ, Andreasen JO, Ebeleseder KA, Kenny DJ, Trope M, Sigurdsson A, Andersson L, Bourguignon C, Flores MT, Hicks ML, Lenzi AR, Malmgren B, Moule AJ, Pohl Y, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Fractures and luxations of permanent teeth. Dent Traumatol 2012; 28: 66-71. Erratum in Dent Traumatol 2012; 28: 499.

Andersson L, Andreasen JO, Day P, Heitnersay G, Trope M, Diangelis AJ, Kenny DJ, Sigurdsson A, Bourguignon C, Flores MT, Hicks ML, Lenzi AR, Malmgren B, Moule AJ, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Avulsion of permanent teeth. Dent Traumatol 2012; 28: 86-96.

Malmgren B, Andreasen JO, Flores MT, Robertson A, DiAngelis AJ, Andersson L, Cavalleri G, Cohenca N, Day P, Hicks ML, Malmgren O, Moule AJ, Onetto J, Tsukiboshi M. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 3. Injuries in the primary dentition. Dent Traumatol 2012; 28:174-82.

Dentaltraumaguide https://dentaltraumaguide.org