Implantatretinerad täckprotes
En implantatretinerad täckprotes förbättrar retention och funktion hos tandlösa patienter, särskilt i underkäken. Vanliga retentionselement inkluderar kuldistanser, magneter, locatorer och barer. Prognosen är god, men kräver regelbundet underhåll.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
En implantatretinerad täckprotes är en konstruktion där implantat används för att retinera en avtagbar protes. Behandlingen kan ses som ett sätt att förbättra retentionen hos en total plattprotes eller som ett alternativ till en fastsittande implantatbro vid i första hand total tandlöshet. Vetenskaplig dokumentation finns som visar att komfort och tuggförmåga förbättras avsevärt med implantatstödda täckproteser jämfört med konventionella proteser, speciellt i underkäken.
I många länder är täckprotes på implantat en vanlig behandling. I Sverige är dock, mycket beroende på ersättningen från tandvårdsstödet, en fastsittande implantatbro en betydligt vanligare terapiform. Ersättningen från tandvårdsstödet gör att skillnaden i patientavgift minskar mellan de två terapiformerna till förmån för den fastsittande konstruktionen.
Underkäken
En implantatretinerad täckprotes i underkäken utförs ofta med stöd av två implantat, lämpligen placerade i lateral- eller hörntandsposition.
Se nationella riktlinjer: Implantatretinerad täckprotes, underkäken (Rek. 3)
Överkäken
I överkäken är det önskvärt med fyra implantat placerade bilateralt, ett i lateral-eller hörntandsposition och ett i området för 2:a premolaren. Finns ej möjlighet att installera två implantat frontalt är ett i exempelvis regio 11 eller 21 en stor hjälp för protesens stabilitet och tryckupptagning. Tre implantat jämt fördelade över käken är alltså betydligt bättre än enbart två bilateralt. Erfarenhetsmässigt är det lätt att protesen inte retinerar bra om det bara finns ett eller två implantat. I sådana fall kan det vara bättre att använda sig av höga distanser som retinerar protesen. Då slipar man ur över distansen och lägger i mjukbasmaterial. Detta tillåter viss rörlighet i protesen.
Implantatretinerade täckproteser är betydligt vanligare i underkäken än i överkäken. Anledningar kan vara att konstruktionerna i överkäken ofta är dyrare för patienten i och med att flera implantat krävs, och prognosen är i allmänhet sämre än i underkäken. En total plattprotes i överkäken fungerar ofta väl vilket minskar behovet av en implantatretinerad täckprotes.
Partiella implantatretinerade täckproteser i restbett är sällsynt men kan i vissa fall vara en bra terapiform. En indikation är patienter som genomgått partiell käkresektion i samband med cancerbehandling. I dessa fall, då underliggande ben ofta saknas, t.ex. i delar av gommen, stabiliseras en unilateral friändsprotes betydligt med ett eller flera implantat som retinerar till protessadeln. Då minskar dessutom belastningen på både restbettet och transplantatet. Samma sak gäller efter rekonstruktiv kirurgi i underkäken. Kan man inte installera tillräckligt med implantat för en bro kan någon fixtur avsevärt stabilisera en partialprotes och verka som tryckupptagare,
I de Nationella riktlinjerna för vuxentandvård bedöms att tillståndet total tandlöshet, i en eller båda käkarna, har en mycket stor påverkan på den orala hälsan. Åtgärden implantatstödd täckprotes har i överkäken erhållit rekommendationen siffran två och i underkäken siffran tre.
Fastsittande implantatbro har erhållit siffran två både för behandling i över- och underkäken vid total tandlöshet. Total plattprotes har i överkäken en tvåa medan behandling i underkäken har siffran fyra, vilket indikerar ett större behov av retentionsförbättrande åtgärder vid total tandlöshet i underkäken än i överkäken
Se nationella riktlinjer: Implantatretinerad täckprotes, överkäken (Rek. 2)
RETENTIONSELEMENT
Det finns olika tekniska lösningar för att retinera protesen till implantaten.
Här beskrivs några av de vanligaste;