Bakgrund

Tinnitus är ett ljudfenomen utan externt stimuli och ungefär var sjunde vuxen person är drabbad globalt [1]. Ljuden kan lokaliseras till ena örat, båda öronen eller mer centralt i huvudet med en stor variation av såväl karaktär som intensitet [2]. Symtomen kan ha stor negativ påverkan för den som drabbas och individer med tinnitus skattar generellt sin livskvalitet lägre jämfört med individer utan tinnitus [3]. Orsaken utgörs i de flesta fall av ofarliga störningar i hörselsinnet men då även allvarliga tillstånd kan orsaka tinnitus bör individer med tinnitus genomgå öron- och hörselundersökning [4].

Hur är tinnitus kopplat till TMD?

Förekomst av tinnitus har visat sig vara signifikant högre bland individer med långvarig smärta och bland dessa har ökat antal smärtlokalisationer kunnat kopplas till ökad sannolikhet för att vara drabbad av tinnitus [5]. Tinnitus och smärta har också många likheter – båda är subjektiva upplevelser, kan utvecklas till långvariga tillstånd och förekommer ofta tillsammans med ångest, depression och hypersensitivitet för sensoriska stimuli [6], [7].

Huvudvärk är associerad med tinnitus och dess svårighetsgrad [8] och individer med tinnitus har uppvisat högre förekomst av muskelsmärta i nackregionen jämfört med kontrollgrupper utan tinnitus [9]. Man har även sett flera kopplingar mellan tinnitus och TMD:

• Patienter med TMD har oftare tinnitus jämfört med TMD-fria kontrollgrupper [9]
• Patienter med tinnitus har oftare TMD jämfört med tinnitusfria kontrollgrupper [9]
• Tinnitus kan påverkas av käkrörelser och sammanbitning [10], [11]
• Svårighetsgraden av tinnitus kan associeras med svårighetsgraden av långvarig TMD-smärta [12]
• Patienter med unilateral TMD och samtidig unilateral tinnitus uppvisar tendens att lokalisera dessa tillstånd på samma sida [13]

Trots att forskning visar en tydlig association mellan tinnitus och TMD har ett eventuellt orsakssamband mellan TMD och tinnitus aldrig kunnat fastställas men olika teorier har föreslagits. Den amerikanske ÖNH-läkaren Costen [14] föreslog 1934 att minskad betthöjd till följd av tandförluster kunde orsaka en förskjutning av käkleden och därmed ökat tryck mot örats strukturer. Efter detta har flertalet andra förklaringsmodeller föreslagits. Man har bland annat spekulerat i att hyperaktivitet i käkmuskulaturen kan ge ökad spänning i örats muskler, eventuella effekter av den till viss del gemensamma innervationen av käksystemet och mellanörat samt att central sensitisering utgör en mekanism som kan bidra till både tinnitus och TMD.

Har TMD-behandling effekt på tinnitus?