Kostanalys och kostrådgivning inom tandvård
Kosten spelar en avgörande roll vid utveckling av karies och erosionsskador. Fermenterbara kolhydrater främjar syrabildning, medan sura ämnen bidrar till erosion. Behandling inkluderar kostutredning, individuella råd och fokus på att minska socker- och syraintag för oral hälsa.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Kosten utgör en central roll i uppkomsten av karies och är för många individer även orsaken till förekomst av erosionsskador. Vad gäller kariessjukdomen sker en bakteriell nedbrytning av fermenterbara kolhydrater vilket leder till bildandet av svaga organiska syror, bland annat mjölksyra och ättiksyra, som påverkar den orala miljön och som kan resultera i en demineralisation av tandens hårdvävnad. Vad gäller erosionsskador är det intaget av sura drycker eller födoämnen som i sig har ett lågt pH-värde som kan resultera i slitage av tandytan. För bägge sjukdomarna krävs intag under en längre tid och med en viss frekvens för att sjukdom ska utvecklas.
Medan betydelsen av intaget av sura ämnen för erosionsskador blev känt under senare delen av 1900-talet har kostens, ffa sockrets, betydelse för uppkomsten av karies varit känd sedan resultaten från den sk Vipeholmsstudien publicerades under 1950-talet. Detta ledde till att olika kostråd togs fram inom tandvården för att minska risken för karies. Till en början fokuserade dessa på en låg intagsfrekvens där 5 intag per dag, 3 huvudmål och två mellanmål, rekommenderades. Begreppet ”lördagsgodis” lanserades också tidigt med syftet att lära barn att inte äta godis varje dag utan bara göra detta en gång per vecka. I många avseenden var Sverige ett föregångsland vad gäller kostrekommendationer i strävan att minska risken för kariessjukdomen.
Så småningom introducerades olika sötningsmedel med syftet att ersätta den söta smaken från vanligt socker med ämnen som inte alls eller i mycket mindre grad kan brytas ner av de kariesframkallande bakterierna. Bland de som tidigt introducerades på marknaden återfinns t ex sockeralkoholerna sorbitol och xylitol och olika artificiella sötningsmedel som aspartam och sackarin. Idag finns en lång rad av substanser vilka brukar delas i energifria eller energigivande ämnen. Andra strategier som tillkommit inom kostområdet i syfte att reducera kariesrisken är introduktionen av probiotika (hälsofrämjande bakterier) och functional foods (mervärdesmat).
Dagens påverkan av födointaget på risken för orala sjukdomar anses mer komplext än tidigare. Faktorer som påverkar detta är att allt fler äldre behåller sina egna tänder upp i hög ålder. Både kosten och förutsättningarna för att sköta tänderna optimalt kan då förändras jämfört med yngre åldersgrupper. Tandvårdspersonal möter idag i högre utsträckning en mångkulturell patientgrupp där det krävs kunskap om alternativa kostmönster. Även utbudet av föda och dryck har förändrats från mer traditionell husmanskost till ett mer internationellt kostintag. Intaget av föda sker i allt större utsträckning i en miljö utanför hemmet och vi kan i princip inta vad vi önskar, när som helst och var som helst!
Med tanke på ovanstående utgör kostutredning och efterföljande kostråd en central roll i hanteringen av både karies- och erosionsskador.
INSAMLING AV KOSTDATA
Under årens lopp har en rad olika metoder för att samla in information om vårt födointag introducerats. Dessa inkluderar både intervju- och registreringsmetoder där de vanligast förekommande metoderna som använts inom tandvården är:
