Primär kariesprevention tidigt i livet
Karies är en vanlig sjukdom hos barn, men kan förebyggas genom tidiga insatser. God munhygien, fluoridtandkräm och hälsosamma matvanor är avgörande. Samverkan mellan tandvård, barnhälsovård och förskolor stärker förebyggande arbete. Tidig upptäckt och insatser minskar risk för framtida karies.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Karies är en av de vanligaste sjukdomarna hos barn och förekommer i alla länder (1). För att minska förekomsten av karies hos små barn rekommenderar WHO samt IAPD Bangkok-deklarationen åtgärder som leder till ökad medvetenhet om karies hos föräldrar, vårdgivare och andra arenor där barn vistas (1, 2).
Under de första 30 månaderna får barnen sina mjölktänder samtidigt som nya vanor etableras. Nya tänder är extra känsliga för karies och kariesskador innan tre års ålder utvecklas oftast mycket snabbt. Karies är en sjukdom som går att förebygga och enligt FN’s Barnkonvention artikel 24 är det en rättighet för barn att ha en frisk mun. Friska tänder bidrar till barnets hälsa och välbefinnande. En oacceptabelt stor andel av de små barnen får dock karies i sina primära tänder vilket leder till lidande (3, 4).
Karies i förskoleåldern är ett folkhälsoproblem med polarisering mot socioekonomiskt svaga grupper. Skillnaderna mellan de 6-åringar som har bäst och sämst munhälsa har ökat över tid och de som är mycket svårt drabbade av kariessjukdomen ökar i antal (5).
Nästan var femte sexåring i Sverige har lagningar eller är behov av lagningar i mjölktänderna (6). Den officiella statistiken undervärderar kariesbilden då enbart manifest karies visas. Det är av största vikt att även registrera initialkaries och behandla kariessjukdomen i ett tidigt skede innan den manifesta kariesskada uppstår.
Det finns ett samband mellan barns och föräldrars tandhälsa. Karies är en och en halv till två gånger vanligare bland barn och unga till föräldrar som själva har dålig tandhälsa. Ju sämre tandhälsa som föräldrarna har desto mer ökar risken för att barnen ska få omfattande kariesangrepp (7). Tidig primär kariesprevention med målet att göra familjen delaktig ger subjektiva vinster för individen och ekonomiska vinster för samhället, både på kort och på lång sikt. Beteende och vanor påverkar både munhälsa och allmänhälsa. Samverkan med andra arenor där barn och familjer vistas som barnhälsovård, familjecentraler och förskolor är grundläggande för att stärka hälsobudskapet och främja goda vanor (8).
TIDIGT ETABLERA GODA VANOR
För att bevara det friska friskt är det viktigt att tandvården har tidig kontakt med barn och familj. Vid första besöken ska målet vara att stötta familjer till att tidigt etablera goda vanor. Tandborstning med fluoridtandkräm från första tanden och goda matvanor är viktiga grundpelare för en god munhälsa. Borstning av barnets tänder ska utföras av en vuxen. Från 7-8 års ålder kan barnet ges ett ökande ansvar men vuxenstöd är motiverat upp till cirka 10 års ålder (9). Enligt nya internationella rekommendationer bör sockerhaltiga produkter helt undvikas före 2 års ålder (2). Syftet med ett tidigt besök är också att identifiera barn med kariesrisk, innan karies hunnit utvecklas. Eftersom karies kan utvecklas mycket snabbt hos de yngsta barnen bör barn som löper risk för karies få ny tid till tandvården inom en månad för individuell förebyggande behandling. Barnhälsovården stödjer barn och föräldrar som av olika skäl lever med ökade risker och därför är samverkan runt barn med kariesrisk av stort värde. Det viktiga hälsobudskapet kan förstärkas om det kommer både från tandvården och barnhälsovården (10).
