Eltandborste – Manuell tandborste

BAKGRUND

Tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm och under minst två minuter anses vara av stor vikt för att upprätthålla en god munhälsa. Mer information om varför det är viktigt att borsta tänderna, vad man kan använda för hjälpmedel för rengöring mellan tänderna och Nationella riktlinjers rekommendationer avseende tandborstning vid olika orala sjukdomstillstånd finns i faktabladet ”Munhygien och egenvård”.

Tandborstning med manuell tandborste eller elektrisk tandborste

Detta faktablad fokuserar på jämförelse i effektivitet avseende plackborttagning och minskning av gingivit mellan manuell och elektrisk tandborste med olika system för rengöring samt jämförelse mellan elektriska tandborstar med olika arbetssätt. Det finns ett stort antal manuella tandborstar liksom även elektriska tandborstar på den svenska marknaden. Priset för en manuell tandborste är ca 20-30 kronor medan en uppladdningsbar elektrisk tandborste kostar från ca 150 kr-2900 kr. Därtill tillkommer för eltandborsten en kostnad för nya borsthuvuden på mellan ca 30-75 kr beroende på antal borstar i förpackningen och borstmodell. En tandborste/borsthuvud bör bytas minst var tredje månad. Det som skiljer tandborstning med eltandborste från borstning med manuell borste är att man vid användning av eltandborste inte rör borsten fram och tillbaka längs tandraden utan håller den stilla några sekunder på varje tand. Oral B, Philips och Colgate är de vanligaste eltandborstmärkena i Sverige.

Det finns flera olika sätt som eltandborstar arbetar på varav de vanligaste är: roterande och oscillerande (modeller från Oral B, Philips, Colgate Actibrush) och sida till sida (Philips). Andra arbetssätt är att borsten snurrar runt åt samma håll hela tiden (Rowenta Dentiphant, Rowenta, Plaque Dentacontrol Plus, Epident), ultrasoniskt (borststråna vibrerar på frekvenser > 20 kHz) (Ultrasonex brush, Ultra Sonex Ultima, Ultreo, Oral B Pulsonic) (Yaacob et al 2014).

I en översiktsartikel av Yaacob et al (2014) analyserades randomiserade kliniska studier (majoriteten inkluderande personer ≥ 18 år) som jämfört plackborttagningsförmåga, gingivitreduktion och biverkningar (skador på hård- eller mjukvävnader) vid tandborstning med elektriska tandborstar respektive manuella tandborstar. Resultatet visade att roterande och oscillerande eltandborstar reducerade mer plack och gingivit än en manuell tandborste både på kort sikt (1-3 mån) och längre sikt (> 3 mån) (baserat på 20 studier). Ultrasoniska eltandborstar gav en minskning av plack och gingivit på kort sikt men inte på längre sikt. För borstning med teknikerna sida till sida respektive cirkulärt kunde inga signifikanta skillnader avseende plackborttagning eller gingivitreduktion mellan eltandborste och manuell tandborste upptäckas. Sammantaget reducerades plackmängden på kort sikt med 11% och på längre sikt med 21%. Motsvarande siffror för gingivit var 6% och 11% (Yaacob et al 2014). Antalet rapporterade fall av skador på mjukvävnader eller hårdvävnader var få och skadorna små och övergående.

Deacon et al (2010) har skrivit en översiktsartikel där elektriska tandborstar med olika arbetssätt jämförs. För många av arbetssätten har endast någon eller några studier genomförts. Det finns visst stöd för att roterande/oscillerande borstar tar bort mer plack och reducerar mer gingivit än sida till sida borstar. Skillnaden är dock liten och den kliniska betydelsen är enligt författarna oklar. En översiktsartikel från 2019 har sammanställt studier som jämfört en uppladdningsbar eltandborste med en manuell tandborste avseende plackborttagningsförmåga vid ett tillfälle, dvs registrering av plack före och efter tandborstning (Elkerbout et al 2019). Tjugotvå jämförelser visade att eltandborsten var effektivare än den manuella tandborsten och 8 visade jämförbara resultat. I en subanalys delades eltandborstarna upp avseende arbetssätt i oscillerande/roterande respektive sida till sida. I alla 9 jämförelser var eltandborsten som rör sig sida till sida effektivare än den manuella tandborsten och den oscillerande/roterande bättre än den manuella i 9 av 17 jämförelser.

Elektriska tandborstar versus manuella för barn

Två olika elektriska tandborstar (en vars rengörande mekanism rengör sex tandytor åt gången och en klassisk oscillerande) och en manuell tandborste har jämförts avseende plackborttagningsförmåga och gingivitreduktion bland barn 4-5 år som borstade själva (Silverman et al 2004). Båda eltandborstarna avlägsnade mer plack och reducerade mer gingivit än den manuella tandborsten under de sex veckor studien pågick. Författarna hävdar dock att denna skillnad inte är kliniskt meningsfull. Effekten av en elektrisk tandborste (med mikropulserande strån) och en manuell tandborste avseende plackborttagningsförmåga bland barn 8-12 år (barnen borstade själva) och 13-17 år har också undersökts (Ghassemi et al 2013). Den elektriska borsten tog bort 12.8% mer plack än den manuella. Den största skillnaden avseende plackborttagning sågs lingualt på molarerna där den elektriska tandborsten tog bort 75% mer plack.

Effekten av olika tandborstar avseende plackborttagning har även undersökts bland barn med mild mental funktionsnedsättning som bedömdes kunna borsta tänderna själva (Cem Dogan et al 2004). De tandborstar som testades var en manuell tandborste), Superbrush (en manuell tandborste som borstar tre sidor på tänderna åt gången) samt en elektrisk tandborste med oscillerande/roterande borsthuvud. Den elektriska tandborsten reducerade signifikant mer plack än de andra två tandborstarna.

Elektriska tandborstar versus manuella för ortodontipatienter

Studier där elektriska tandborstar jämförts med manuella tandborstar avseende reduktion av plack och gingivit för patienter med fast tandställning visar varierande resultat. Vid jämförelse mellan eltandborste med ortodonti-borsthuvud och en manuell tandborste fann man inga signifikanta skillnader avseende plack- eller gingivitreduktion efter 8 veckor (Hickman et al 2002) och inte heller efter 3 mån (Mylonopoulou et al 2021). I en studie publicerad 2013 fann man att en eltandborste, både med ortodonti-borsthuvud och med vanligt borsthuvud tog bort mer plack än en vanlig tandborste. Bäst avseende plackborttagningsförmåga var ortodonti-borsthuvudet (Erbe et al 2013). I en annan studie där tre olika tandborstar framtagna för ortodontipatienter testades; en speciell manuell borste, en oscillerande elektrisk tandborste samt en vibrerande elektrisk tandborste. Där fann man signifikant minskning av plack efter 8 veckor jämfört med baseline både med den manuella och de elektriska tandborstarna (Sharma et al 2015). För patienter som använde den vibrerande tandborsten sågs även en minskning av förekomsten av tandköttsinflammation. Författarna skriver dock i sin slutsats att alla tre tandborstarna som testades var lika effektiva för att ta bort plack och minska gingivit.

Elektriska tandborstar versus manuella för patienter med parodontit

För patienter som fick stödbehandling för parodontal sjukdom gav tandborstning med elektrisk tandborste en minskning av plack hos fler patienter jämfört med vid borstning med manuell tandborste efter sex månader (Haffajee et al 2001). Avseende gingivit sågs en signifikant större reduktion vid användning av eltandborsten. Resultatet visade också att den elektriska tandborsten förbättrade det kliniska tillståndet även för djupa tandköttsfickor, vilket inte sågs vid användning av den manuella tandborsten (Haffajee et al 2001).  En longitudinell studie (11 år) visade att patienter med parodontit som använde eltandborste hade en lägre progression av både fickdjup och klinisk fästenivå jämfört med de som använde manuell tandborste (Pitchika et al 2019).

Elektriska tandborstar versus manuella för patienter med implantat

I en studie jämfördes en eltandborste med ett borsthuvud speciellt för implantat med manuell tandborste avseende plackborttagningsförmåga och blödning vid sondering (Allocca et al 2018). Patienter som haft implantat (enstaka implantat eller i en hel käke) under minst ett år inkluderades. Både i den grupp som borstat med specialborsthuvudet på eltandborsten och i den grupp som borstat med vanlig tandborste sågs en signifikant minskning av plack efter 1 mån. Efter 3 mån hade plackmängden fortsatt att minska i gruppen som borstade med eltandborsten medan en svag ökning sågs i gruppen som borstade med manuell tandborste. Liknande resultat sågs för blödning vid sondering (Allocca et al 2018). En annan studie undersökte hur effektiva två eltandborstar var jämfört med en manuell tandborste avseende plackborttagning hos patienter som haft implantat i hela överkäken under minst 1 år (Maeda et al 2019). Deltagarnas plackförekomst registrerades före och efter tandborstning. Resultatet visade att båda eltandborstarna gav en signifikant minskning av plack. Borstning med den manuella tandborsten gav en viss minskning av plack, men skillnaden var inte signifikant. Studien visade även att de deltagare som bedömdes ha en dålig borstteknik med manuell tandborste fick en förbättring avseende plackreduktion när de använde någon av eltandborstarna. För de som bedömdes ha god borstteknik sågs ingen signifikant skillnad i plackreduktion mellan de olika tandborstarna (Maeda et al 2019).

Elektriska tandborstar versus manuella för patienter med funktionsnedsättning/omsorgsberoende

En vibrerande elektrisk tandborste jämfördes med en manuell tandborste avseende reduktion av plack och gingivit för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (Garcia-Carrillo et al 2016). Både plackmängd och gingivit minskade över tid med båda tandborstarna.

En eltandborste jämfördes med en manuell tandborste avseende förmåga att reducera plack och gingivit hos ungdomar (12-16 år) med synnedsättning. Borstning med eltandborsten gav en signifikant större reduktion av både plack och gingivit (Cui et al 2017). I en studie från 2014 jämfördes en eltandborste med en manuell tandborste avseende plackborttagningsförmåga hos omsorgsberoende äldre (Fjeld et al 2014). Båda tandborstarna användes under 2 månader och gav en jämförbar minskning av plack jämfört med baseline. Många i vårdpersonalen ansåg att det var lättare att använda en eltandborste då de hjälpte en vårdtagare med munhygienen. I en uppföljande studie efter 1 år sågs ingen signifikant skillnad i plackreduktion mellan de som använde eltandborste och de som använde manuell tandborste oavsett om den omsorgsberoende äldre borstade själv eller fick hjälp (Field et al 2018).

Prendergast och Chapple (2021) har utvecklat en elektrisk tandborste ämnad för vårdpersonal. Tandborsten har inbyggt ljus och kan kopplas till en sug, vilket möjliggör att vårdpersonalen kan borsta med ena handen och inte behöver ställa tandborsten ifrån sig för att suga. Den vårdpersonal  deltog i studien och genomförde simulerade munhygiensessioner antingen med den elektriska tandborsten eller med en manuell tandborste och besvarade frågor kring hur de tyckte att detta gick. Resultatet visade att eltandborsten fick signifikant bättre omdömen jämfört med den manuella tandborsten: lättare att använda, noggrannare borstning, säkrare, bättre form och storlek på borsthuvudet, renhet, tid som krävdes och effektivitet.

Senaste modellen av elektrisk tandborste

Oral B:s senaste  serie heter iO där iO9 och iO10 och de har 3D tandspårning och artificiell intelligens för att analysera tandborstningen och guida användaren till den mest noggranna rengöringen. Philips Sonicare 9900 Prestige är den senaste versionen bland Philips eltandborstar. Till den finns en applikation som lagrar information om tandborstningen och kan vägleda till bättre tandborstning. 

Hybridtandborste

En ny sorts tandborste som nyligen har utvecklats är hybridtandborsten. Hybridtandborsten ha en motor och borsten kan användas som manuell (motor av), som eltandborste (motor på) samt även som en kombination av manuell och eltandborste dvs man gör borströrelser samtidigt som borsten vibrerar. En studie har jämfört en hybridtandborste med en traditionell eltandborste avseende plackreduktion vid ett tillfälle, dvs plackförekomst efter 24 timmars plackbildning och efter 2 min borstning med en av testtandborstarna (Klonowicz et al 2018). Resultatet visade att båda borstarna gav jämförbar plackreduktion (45% respektive 43%).

Tandborste med både sonisk och joniserande teknologi

Ikawa et al (2020) jämförde en nyligen utvecklad elektrisk tandborste med både sonisk och joniserande teknologi (IONPA) med en manuell tandborste. Deltagarna (30 tandläkare) randomiserades till att använda antingen eltandborsten eller den manuella tandborsten. Deltagarna skulle undvika tandborstning under 24 h och vid testtillfället registrerades plackmängd varefter de borstade tänderna med den tandborste de tilldelats under 2 min utan användning av spegel och plackmängden registrerades på nytt. Resultatet visade att den elektriska tandborsten tog bort signifikant mer plack i premolar och molarområdena samt på approximala ytor jämfört med den manuella.

SAMMANFATTNING

Det finns vetenskapligt stöd för att elektriska tandborstar, framför allt roterande och oscillerande, tar bort mer plack och reducerar gingivit mer effektivt än manuell tandborste. Rekommendationen är att man ska borsta tänderna under två minuter och i de flesta av studierna inkluderade i artikeln av Yaacob et al (2014) har personerna som deltagit instruerats att borsta under två minuter med respektive testtandborste. Det är dock vanligt att man borstar tänderna under kortare tid. Data visar att mellan 56-66% av personer 15-80 år uppgav att de borstade kortare tid än två minuter (Jensen et al 2012). Eftersom många eltandborstar har inbyggd timer kan detta göra att man borstar tänderna under längre tid än med manuell tandborste, vilket leder till lägre plackmängd. Det är oklart om den ytterligare reduktion av plack och gingivit som erhålls med eltandborste har någon klinisk relevans. För patienter med parodontit där munhygienen är mycket viktig för att stoppa sjukdomsprogressionen kan minskningen vara betydelsefull. Tandborstning med eltandborste kan vara lämplig för patienter med motoriska svårigheter, för personer som ska hjälpa andra med munvård (ex barn, personer med funktionsnedsättningar) eftersom det inte är lika teknikkänsligt att borsta någon annans tänder med elektrisk tandborste än med manuell tandborste.

NATIONELLA RIKTLINJER 2022

REFERENSER

1. Adam R. Introducing the Oral-B iO electric toothbrush: next generation oscillating-rotating technology. Int Dent J 2020; 70 Suppl 1: S1-6
2. Allocca G, Pudylyk D, Signorino F, Grossi GB, Maiorana C. Effectiveness and compliance of an oscillating-rotating toothbrush in patients with dental implants: a randomized clinical trial. Int J Implant Dent. 2018;4:38
3. Cem Dogan M, Alacam A, Asici N, Odabas M, Seydaoglu G. Clinical evaluation of the plaque-removing ability of three different toothbrushes in a mentally disabled group. Acta Odontol 2004; 62: 350-4
4. Cui TQ, Lin HC, Lo ECM, Tao Y, Zhou Y, Zhi QH. Randomized clinical trial on the efficacy of electric and manual toothbrushes in plaque removal and gingivitis control in visually impaired school students. Quintessence Int 2017; 48: 481-6
5. Deacon SA, Glenny AM, Deery C, Robinson PG, Heanue M, Walmsley AD, Shaw WC. Different powered toothbrushes for plaque control and gingival health. Cochrane Database Syst Rev 2010; 12; doi 10.1002/14651858.CD004971.pub2.
6. Elkerbout TA, Slot DE, Rosema NAM, Van der Weijden GA. How effective is a powered toothbrush as compared to a manual toothbrush. A systematic review and meta-analysis of single brushing exercises. Int J Dent Hyg 2020; 18: 17-26
7. Erbe C, Klukowska M, Tsaknaki I, Timm H, Grender J, Wehrbein H. Efficacy of 3 toothbrush treatments on plaque removal in orthodontic patients assessed with digital plaque imaging: a randomized controlled trial. Am J Orthod Dentofacial Orthop. 2013; 143: 760-6
8. Fjeld KG, Eide H, Mowe M, Sandvik L, Willumsen T. A 1-year follow up of a randomized clinical trial with focus on manual and electric toothbrushes’ effect on dental hygiene in nursing homes. Acta Odontol Scand 2018; 76: 257-61
9. Fjeld KG, Mowe M, Eide H, Willumsen T. Effect of electric toothbrush on residents’ oral hygiene: a randomized clinical trial in nursing homes. Eur J Oral Sci 2014; 122: 142-148
10. Garcia-Carrillo A, Jover A, Plá R, Martorell A, Sota C, Gómez-Moreno G, Figuero E, Sanz M, Herrera D. Manual versus sonic powered toothbrushing in patients with intellectual disability: a cluster-ranndomized clinical trial. J Clin Periodontol 2016; 43: 684-93.
11. Ghassemi A, Vorverk L, Hooper W, Patel V, Sharma N, Qaqish J. Comparative plaque removal efficacy of a new children’s powered toothbrush and a manual toothbrush. J Clin Dent 2013; 24: 1-4
12. Haffajee AD, Thompson M, Torresyap G, Guerrero D, Socransky SS. Efficacy of manual and powered toothbrushes (I). Effect of clinical parameters. J Clin Periodontol 2001; 28: 937-46
13. Herrera D. Manual versus sonic powered toothbrushing in patients with intellectual disability: a cluster-randomized clinical trial. J Clin Periodontol 2016; 43: 684–93
14. Hickman J, Millett DT, Sander L, Brown E, Love J. Powered vs manual tooth brushing in fixed appliance patients: A short term randomized clinical trial. Angle Orthodont 2002; 72: 135-40
15. Ikawa T, Mizutani K, Sudo T, Kano C, Ikeda Y, Akizuki T, Kobayashi H, Izumi Y, Iwata T. Clinical comparison of an electric-powered ionic toothbrush and a manual toothbrush in plaque reduction: A randomized clinical trial. Int J Dent Hyg. 2021; 19: 93-8.
16. Jensen O, Gabre P, Sköld UM, Birkhed D. Is use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Commun Dent Oral Epidemiol 2012; 40: 175-84
17. Maeda T, Mukaibo T, Masaki C, Thongpoung S, Tsuka S, Tamura A, Aonuma F, Kondo Y, Hosokawa R. Efficacy of electric-powered cleaning instruments in edentulous patients with implant-supported full-arch fixed prostheses: a crossover design. Int J Implant Dent. 2019;5:7. doi: 10.1186/s40729-019-0164-8.
18. Mylonopoulou IM, Pepelassi E, Madianos P, Halazonetis DJ. A randomized, 3-month, parallel-group clinical trial to compare the efficacy of electric 3-dimensional toothbrushes vs manual toothbrushes in maintaining oral health in patients with fixed orthodontic appliances. Am J Orthod Dentofacial Orthop. 2021; 160: 648-58 
19. Nieri M, Giuntini V, Pagliaro U, Giani M, Franchi L, Franceschi D. Efficacy of a U-shaped automatic electric toothbrush in dental plaque removal: A cross-over randomized controlled trial. Int J Environ Res Public Health 2020; 17: 4649; doi:10.3390/ijerph17134649
20. Pitchika V, Pink C, Völzke H, Welk A, Kocher T, Holtfreter B. Long-term impact of powered toothbrush on oral health: 11-year cohort study. J Clin Periodontol 2019; 46: 713-22
21. Prendergast V, Chapple KM. Evaluation and acceptance of an electric toothbrush designed for dependent patients. Cureus 2021; 13: e15372. doi: 10.7759/cureus.15372.
22. Schnabl D, Wiesmüller V, Hönlinger V, Wimmer S, Bruckmoser E, Kapferer-Seebacher I. Cleansing efficacy of an auto-cleaning electronic toothbrushing device: a randomized-controlled crossover pilot study. Clin Oral Invest 2020 Jun 6. doi:10.1007/s00784-020-03359-5
23. Sharma R, Trehan M, Sharma S, Jharwal V, Rathore N. Comparison of effectiveness of manual orthodontic powered and sonic toothbrushes on oral hygiene of fixed orthodontic patients. Int J Clin Ped Dent 2015; 8: 181-9
24. Silverman J, Rosivack RG, Matheson PB, Houpt MI. Comparison of powered and manual toothbrushes for plaque removal by 4- to 5-year-old children. Ped Dent 2004; 26: 225-30
25. Yaacob M, Worthington HV, Deacon SA, Walmsey AD, Robinson PG, Glenny AM. Powered versus manual toothbrushing for oral health. Cochrane Database Syst Rev 2014; 6; doi 10.1002/14651858.CD002281.pub3