Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 20 Jun 2018

Publicerad: 10 Maj 2011

Diskektomi

Granskad av: Professor Gunnar E. Carlsson, Odontologiska Institutionen/Sahlgrenska Akademin/Göteborgs universitet

Tandvårdsriktlinjer enligt Socialstyrelsen

 

BAKGRUND

Diskektomi är den vanligaste öppenkirurgiska metoden för behandling av diskdisplacering med återgång i Sverige. Diskektomi kan också användas på patienter med diskdisplacering utan återgång och kronisk polyartrit om inte artroskopi eller artrocentes fungerar.

Metoden innebär att leden friläggs framför örat. Behandlingsstudier med lång uppföljningstid har utförts på flera kliniker i Sverige. Samtliga studier visar att diskektomi är en mycket bra metod med en lyckandefrekvens på ca 85%. De patienter som inte uppvisar lyckat resultat har som regel kvarvarande smärta. Mycket sällan behöver kompletterande kirurgi utföras.

 

Indikation

  • Diskdisplacering med återgång
  • Diskdisplacering utan återgång (om inte artrocentes eller artroskopi fungerar)
  • Kronisk polyartrit (om inte artrocentes eller artroskopi fungerar)

 

Fördelar

  • Ingen risk för att knäppning/upphakning återkommer.
  • Mest kostnadseffektiv för närvarande.

 

Nackdelar

  • Jämfört med diskreponering finns en något större risk för symtomfria artrosförändringar.

Se faktabladet: Diskreponering

 

 

BEHANDLING

  • En Kirschnertråd om 1,1 mm borras in i vardera kondyl och tuberkel lateralt ifrån varpå en speciell retraktor appliceras så att ledspringan kan vidgas (Fig. A).
  • Disken skärs sedan ut med en liten skalpell (Fig. B).
  • Kapsel, muskelfascia och hud sys sedan ihop.

Operationen sker i narkos och tar ca 60 minuter för en led och 2 timmar för båda leder.

Vårdtiden är ett dygn på sjukhus med en sjukskrivning om ca två veckor.

Fig. A

 

Fig. B

 

KOMPLIKATIONER

Komplikationerna är få och omfattar framför allt nervpåverkan.

En temporär pares i pannmuskulatur kan uppkomma i 8% av fallen på grund av drag i n. facialis temporala gren i samband med operation. Denna pares är övergående inom 3 månader.

En känselnedsättning framför örat och en bit upp i tinningen är vanlig efter operation. Även denna reduceras med tiden och brukar vid kontroll efter ett år vara borta eller så lindrig att det inte bekommer patienten.

Skrapljud (krepitationer) kan uppkomma efter operation. Detta är något som patienten upplever på grund av närheten till örat men som sällan hörs av omgivningen som fallet kan vara med knäppningsljud. Krepitationerna orsakas sannolikt av att ledytorna kommer i kontakt vid gapning (ledtranslation) och artrosliknande förändringar kan efter en tid även observeras på käkledsröntgen. Dessa förändringar uppvisar dock ingen korrelation med symtom såsom smärta eller nedsatt käkfunktion.

 

 

REFERENSER

Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. Edita Västra Aros, Västerås, 2011.

Bjornland, T, Larheim, TA. Discectomy of the temporomandibular joint: 3-year follow-up as a predictor of the 10-year outcome. J Oral Maxillofac Surg. 2003; 61(1):55-60.

Eriksson, L, Westesson, PL. Discectomy as an effective treatment for painful temporomandibular joint internal derangement: a 5-year clinical and radiographic follow-up. J Oral Maxillofac Surg. 2001;59(7):750-8; discussion 8-9.

Holmlund, AB, Gynther, G, Axelsson, S. Diskectomy in treatment of internal derangement of the temporomandibular joint. Follow-up at 1, 3, and 5 years. Oral Surg Oral Med Oral Pathol. 1993; 76(3):266-71.

Undt, G, Murakami, K, Rasse, M, Ewers, R. Open versus arthroscopic surgery for internal derangement of the temporomandibular joint: a retrospective study comparing two centres’ results using the Jaw Pain and Function Questionnaire. J Craniomaxillofac Surg. 2006; 34(4):234-41.

Wilkes, CH. Surgical treatment of internal derangements of the temporomandibular joint. A long-term study. Arch Otolaryngol Head Neck Surg. 1991; 117(1):64-72.

Bjornland, T, Larheim, TA. Synovectomy and diskectomy of the temporomandibular joint in patients with chronic arthritic disease compared with diskectomies in patients with internal derangement. A 3-year follow-up study. Eur J Oral Sci. 1995; 103(1):2-7.

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se