Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 3 Apr 2018

Publicerad: 9 Dec 2012

Orala virusinfektioner

Granskad av: Docent, Övertandläkare Ulf Mattsson, Kliniken för käkkirurgi och Sjukhustandvård/Centralsjukhuset Karlstad

BAKGRUND

Ett flertal virustyper kan manifestera sig i och i anslutning till munhålan. Den kliniska bilden och symptomen varierar.

De vanligast förekommande är:

  • Herpes simplexvirus (HSV)
  • Varicella-zostervirus (VZV)
  • Coxsackievirus
  • Humant papillomavirus (HPV)
  • HIV (Human Immunodeficiency Virus)

 

Orsak

Herpes simplexvirus smittar genom direktkontakt, varicella zostervirus och coxsackievirus smittar främst via inhalation av kontaminerade vätskedroppar (luftburen smitta). Smittvägen för humant papillomavirus är okänd men sannolikt sker den genom direktkontakt.

 

Herpes Simplex (HSV)

Herpes simplex typ 1 förekommer främst i munhålan men kan även ge genitala infektioner.
Herpes simplex typ 2 ses främst genitalt men kan förekomma i munhålan.
Av alla virusinfektioner i munhålan är herpes simplex den vanligast förekommande. Primärinfektionen, primär herpetisk gingivostomatit, drabbar främst små barn, varav några få procent får kliniska symtom. Oavsett om man har haft symtom eller inte vid primärinfektionen vandrar viruset till sensoriska nervganglier där det vilar i en latent fas. Därifrån kan viruset reaktiveras. Detta kan ske vid tillstånd associerade med nedsatt immunförsvar, men också p g a sol, kyla, trauma, hormonella förändringar eller av okänd orsak. Viruset vandrar då ut längst nerven och orsakar infektion på hud och/eller slemhinnor.
Hos en population på upp till 15 år är 40-50 % seropositiva. I vuxen ålder är upp till 80% bärare av HSV.

 

KLINISKA FYND

Primär herpetisk gingivostomatit

Sjukdomsbilden utgörs av blåsor och sår som kan förekomma i hela munnen och på läpparna. Blåsorna övergår i krustabildningar på läpparna. Det är också vanligt med feber och ett påverkat allmäntillstånd. Infektionen är mycket smärtsam och innebär ofta stora svårigheter för patienten att nutriera sig.

Primär herpetisk gingivostomatit

 

Reaktivering av herpes simplex (Herpes labialis, Herpetisk stomatit)

Den kliniska bilden vid en reaktivering av herpes simplex varierar mycket. Vanligast är blåsor i anslutning till läpparna och ofta i övergången mellan det läppröda och ansiktshuden (herpes labialis).
Reaktivering kan även ske intraoralt (herpetisk stomatit). Den senare ser man på den fasta, keratiniserade slemhinnan i hårda gommen eller på alveolarutskotten.
På en immunsupprimerad patient kan bilden vara mycket atypisk och lesioner kan då förekomma i hela munnen.

Herpes labialis


Herpetisk gingivostomatit

 

SYMTOM

En herpesinfektion i munhålan är ofta mycket smärtsam, även om blåsorna är små, vilket kan vara fallet vid herpetisk stomatit.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

  • Andra virusinfektionerVaricella zoster-virus. Vid zoster (bältros) förekommer blåsorna oftast unilateralt. Coxsackievirus orsakar höstblåsor, då är det vanligt med lesioner även på fingrar och tår.
  • ANUG (akut nekrotiserande ulcerös gingivit); kännetecknas av nekrotiska papiller och mycket dålig andedräkt.
  • Aftösa lesioner; förekommer främst på icke keratiniserad slemhinna.

 

UTREDNING

Den kliniska bilden räcker ofta för att ställa diagnos, men vid tveksamhet kan PCR-teknik användas.

 

BEHANDLING

Primärinfektionen är i de allra flesta fall symptomfri och kräver ingen behandling. Herpes simplex infektioner läker på 1-2 veckor utan behandling. I de fall den ger symptom är dessa ofta mycket smärtsamma och kan då behandlas farmakologiskt på samma sätt som en reaktivering av herpes simplex. Patienter med nedsatt immunförsvar kan också behandlas med farmaka. Så länge patienten har vätskande sår/blåsor/krustor har farmakologisk behandling effekt.

 

Lokal behandling

AciklovirAntiGeavirZovirax
ValaciklovirVectavir

Systemisk behandling

Till immunkompetenta vuxna och barn från 2 års ålder:
AciklovirAntiGeavirZovirax, 200 mg 5 ggr/dag i 5 dagar.
Till immunkompetenta vuxna och barn från 12 års ålder:
ValaciklovirValaciklovir, 500 mg 2 gånger per dag i 5 dagar.
Vid herpes labialis är det effektivt med en endagsbehandling; 2000 mg valaciklovir 2 gånger dagligen. Det ska helst vara 12 timmar, men inte mindre än 6, mellan doserna.
Behandlingen bör påbörjas i prodromalstadiet.
Från 3 månaders ålder kan Aciklovir ges: 100 mg 5 ggr/dag i 5 dagar.

Som vid många andra systemiska behandlingar med farmaka gäller de här doserna vid god njurfunktion.

 

Varicella-zostervirus (VZV)

Primärinfektionen ger varicella (vattenkoppor) och till skillnad från HSV där endast några få procent får symtom ger VZV nästan alltid symtom under primärinfektionen. Den betraktas som en barnsjukdom och drabbar mer än 95% av alla barn.
Efter utläkning av primärinfektionen etableras en latensfas då viruset retineras i ryggmärgens dorsala rotganglier eller i kranialnervernas kärnor.

 

KLINISKA FYND

Primärinfektion (varicella)

Utslag och blåsbildning kan förekomma på hela kroppen, även i munhålan. Feber, 38-39 grader förekommer ofta.

Reaktivering (zoster)

En reaktivering kan ske vid ett sänkt immunförsvar, hög ålder eller utan känd anledning och orsakar då bältros (zoster). Bältros är vanligtvis lokaliserad till thorax men förekommer även i ansiktet och i munhålan. Patienten får ofta en mängd blåsor inom ett dermatom och utbredningen är nästan alltid unilateral. Vid ett mycket sänkt allmäntillstånd kan patienten få en generell bältros (bilateral).
Blåsorna brister efter några dagar och efterlämnar vätskande krustor som så småningom läker ut. Ofta är tillståndet mycket smärtsamt och vid utebliven eller för sent insatt antiviral behandling kan patienten få svår, långvarig postherpetisk smärta.


Herpes zoster (extraoralt)


Herpes zoster (intraoralt)

 

SYMTOM

Innan blåsor kan ses uppträder ofta prodromalsymtom i form av parestesier, stickningar och domningar i området.
Symtomen vid både vattenkoppor och bältros varierar mycket, från relativt lindriga besvär med få blåsbildningar till mycket stora besvär med svår värk och omfattande blåsbildning.
Speciellt allvarlig är den postherpetiska smärtan som kan uppkomma efter bältros. Risken för den ökar med patientens ålder samt om behandling inte är insatt inom 3 dygn.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Blås- och krustabildningar liknande en HSV-infektion kan ses men är nästan alltid unilaterala till skillnad från HSV som kan uppträda bilateralt.

 

UTREDNING

Diagnos ställs med PCR-teknik om man inte ställer diagnos enbart efter den typiska, unilaterala kliniska bilden.

 

BEHANDLING

VZV läker utan behandling och primärinfektionen (vattenkoppor) behandlas sällan. I sällsynta fall kan komplikation i form av hjärnhinneinflammation inträffa.
På grund av den stora risken för postherpetisk värk ska en reaktivering av VZV, bältros, behandlas med antivirala farmaka. Man bör starta behandlingen så fort man misstänker en bältros, (senast inom 72 timmar) och därefter etablera en läkarkontakt som tar över behandlingen.
Om patienten är immunsupprimerad eller har ett kraftigt påverkat allmäntillstånd skall läkare kontaktas. Risken för postherpetisk smärta ökar med stigande ålder hos patienten.

 

Systemisk behandling

Till immunkompetenta och barn över 12 år:
Aciklovir: 800 mg 5 ggr/dag i 7 dagar
Valaciklovir: 1000 mg 3 ggr/dag i 7 dagar

 

Coxsackievirus

Coxsackieviruset är ett enterovirus som finns i två huvudgrupper, grupp A och grupp B. De Coxsackieinfektioner som drabbar munhålan orsakas oftast av grupp A.

 

KLINISKA FYND

Coxsackievirus kan bland annat orsaka höstblåsor. Det är en lindrig sjukdom som främst förekommer under sommar och höst och vanligen drabbar barn under 10 år även om vuxna också kan insjukna.
Sjukdomsbilden vid infektion är blåsor i munslemhinnan, främst på tunga, kinder och i svalget. Patienten får även blåsor på huden, främst i handflator samt runt fingrar och tår.
Den kliniska bilden debuterar med röda, punktformiga förändringar som utvecklas till blåsor som sedan blir sår. Lätt feber kan förekomma.
Höstblåsor kallas på engelska Hand, foot and mouth disease men ska inte förväxlas med mul- och klövsjuka som orsakas av ett helt annat virus.

 

SYMTOM

Smärta i mun och hals.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

  • Herpes simplex-stomatit
  • Varicella-zostervirus (vattenkoppor eller bältros)

 

UTREDNING

Den kliniska bilden räcker för att ställa diagnos.

 

BEHANDLING

Ingen specifik behandling finns.
Spontanläkning sker på 1-2 veckor.

 

Humant papillomavirus (HPV)

Det finns mer är 200 olika typer av HPV. Viruset infekterar selektivt slemhinnor och hudens skivepitel. Infektionen kan vara helt utan symtom, producera vårtor eller associeras med ett flertal tumörer, godartade såväl som elakartade.
Främst HPV typ 6 och 11 är associerade med vårtlika förändringar i munslemhinnan.


Oral vårta (verruca vulgaris)


Oral vårta (verruca vulgaris)

 

KLINISKA FYND

Orala vårtor (verruca vulgaris) kan finnas i hela munnen men vanligast ser man dem på läppar, gingiva, hårda och mjuka gommen samt på uvula.
De ses som avgränsade nybildningar med en helt slät eller taggig yta. De kan vara slemhinnefärgade eller vita.

 

SYMTOM

Inga symtom förutom irritation.

 

DIFFERENTIALDIAGNOS

Papillom, en godartad tumör som utgår från epitel, kan kliniskt inte särskiljas från verruca vulgaris.

 

Andra vårtlika förändringar orsakade av HPV som kan förekomma i munslemhinnan:

  • Condylom
  • Focal epitelial hyperplasi
  • Verrucöst carcinom

 

UTREDNING

Utredning och behandling sker lämpligast på specialkliniker för oral medicin.

Förändringen avlägsnas med skalpell eller stans och skickas i formaldehyd till oral patolog för att säkerställa diagnos.

 

BEHANDLING

Utöver kirurgisk excision behövs ingen ytterligare behandling om PAD visar en oral vårta, verucca eller papillom. Recidiverar sällan.

 

HIV (Human Immunodeficiency Virus)

Då individer som är infekterade med HIV, och de som har utvecklat AIDS, har en påverkan på sitt humorala infektionsförsvar, ökar risken för opportunistiska infektioner av svamp och virus.
Vad gäller virus, ökar risken för reaktivering av såväl herpes simplex som herpes zoster.

 

KLINISK BILD

Den kliniska bilden kan variera mycket och precis som vid andra sjukdomstillstånd med nedsatt immunförsvar kan lesionerna förekomma i hela munhålan.
Lesionerna är också ofta mer långvariga än hos i övrigt friska individer. I övrigt ser lesionerna ut som tidigare beskrivits.

Även andra virusinfektioner är vanligare hos individer med HIV.
Epstein Barr-virus (EBV) kan ge vita förändringar, ofta förekommande på tungans sidoränder, med ett “hårigt” utseende och också kallade håriga leukoplakier. Om man påträffar dem hos en individ med HIV kan det indikera att infektionen är på väg att gå över i AIDS. Upp till 80 % av de håriga leukoplakierna med EBV som påträffats hos individer med HIV är associerade med en debuterande AIDS.
Håriga leukoplakier kan också förekomma hos individer som har nedsatt immunförsvar på grund av steroider eller av andra orsaker. De kan även förekomma hos friska individer.

Cytomegalovirus-infektioner och orala vårtor är också mer vanligt förekommande hos individer infekterade med HIV eller som har utvecklat en AIDS.

 

SYMTOM

Det är motsvarande symtombild med smärta, och i vissa fall parestesier, hos individer med HIV som hos i övrigt friska, vid virusinfektioner i munhålan.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Samma som tidigare beskrivna virusinfektioner i munhålan hos i övrigt friska individer.

 

UTREDNING

Görs som för i övrigt friska individer, det vill säga med PCR-teknik.

 

BEHANDLING

Det finns i dagsläget bra behandling vid HIV (HAART) som blir tillgängligt för allt fler infekterade individer. God effekt av sådan behandling leder vanligen till färre orala infektioner av svamp och virus. Man kan också få indikation på att behandlingen inte fungerar (resistensutveckling) om individen får opportunistiska infektioner trots insatt antiviral behandling.

 

ICD-10

Herpes simplex-infektion, ospecificerad B00.9
Vattenkoppor utan komplikationer B01.9
Bältros utan komplikationer B02.9
Hand, foot and mouth disease B08.4
Virusvårtor B07

 

Referenser

Oral Pathology; Regezi, Sciubba, Jordan
Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom; Axéll T
Tandvårdens läkemedel (Red L Rignell och S Mirshahi)

Urban legends series: oral manifestations of HIV infection
LL Patton, V Ramirez-Amador, G Anaya-Saavedra, W Nittayananta, M Carrozzo,
K Ranganathan

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se