Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 1 Jul 2019

Publicerad: 20 Mar 2014

Leukoplaki (vit fläck i slemhinnan)

Granskad av: Övertandläkare Kerstin Bäckman, Specialkliniken för sjukhustandvård/Oral medicin/Odontologen, Folktandvården Västra Götaland

BAKGRUND

Oral leukoplaki är en övervägande vit fläck i den orala slemhinnan som inte kliniskt eller histopatologiskt kan diagnostiseras som någon annan definierbar slemhinneförändring. Leukoplaki är en klinisk diagnos som används när andra möjliga diagnoser uteslutits. Oftast är lesionen asymtomatisk.
Per definition är de bakomliggande orsakerna till uppkomsten av leukoplakier okända.

 

Prevalens

Prevalenssiffrorna varierar kraftigt i världen på grund av avsaknad av entydig definition av leukoplaki och detta gör det svårt att jämföra olika epidemiologiska studier. Den globala prevalensen för leukoplakier uppskattas till 2-3 %. Svenska prevalenssiffror är för idiopatisk leukoplaki 0,7 %.

Oftast drabbar leukoplakier patienter i medelåldern eller äldre. Män drabbas oftare än kvinnor.

 

KLASSIFICERING

 

Homogen leukoplaki

Genomgående platt, tunn hyperkeratos som kan uppvisa ytliga sprickor i keratinskiktet. Förändringen är oftast välavgränsad mot omgivande vävnad
(Bild 1-2).

Bild 1, homogen leukoplaki

 

Bild 2, homogen leukoplaki

 

Icke homogen leukoplaki

  • Spräcklig – blandade vita och röda förändringar men oftast övervägande vit i karaktären (Bild 3).

Bild 3, spräcklig icke homogen leukoplaki

 

  • Nodulär – små polypoida utväxter, rundade röda eller vita upphöjningar
    (Bild 4).

Bild 4, nodulär icke homogen leukoplaki

 

  • Verrukös – veckad, exofytisk eller korrugerad yta (Bild 5).

Bild 5, verrukös icke homogen leukoplaki

 


DIAGNOSTIK

Per definition är leukoplakier en lesion som inte kunnat diagnostiseras som annan sjukdom. Med andra ord kan en definitiv diagnos ställas först då alla tänkbara differentialdiagnoser kunnat uteslutas.
Den temporära diagnosen leukoplaki sätts då lesionen på klinisk basis inte går att diagnostisera som något annat.

 

Differentialdiagnostik

  • Förändringen ska ej vara avskrapbar.
  • Förändringen kan histologiskt beskrivas som benign hyperkeratos, alternativt hyperkeratos med dysplasi (från mild till svår dysplasi).
  • Om rökstopp kan induceras hos en tobaksmissbrukande patient med leukoplaki, betecknas en persisterande förändring som en leukoplaki. Om förändringen försvinner då patienten slutar röka betecknas det som en tobaksinducerad förändring.
  • Även andra tänkbara orsaksfaktorer så som traumatisk irritation ska elimineras.
  • Ibland kan leukoplakier vara sekundärinfekterade av Candida albicans och vid misstanke om infektion ska denna behandlas innan diagnos ställs.

 

Differentialdiagnoser

  • Oral Lichen Planus (plackform) – i anslutning till lesionen syns lichenoida drag eller så är övriga slemhinnan drabbad av oral lichen planus. Verifiera med biopsi.

OLP (Oral Lichen Planus)

  • Lichenoid kontaktreaktion – lesion i kontakt med allergent material. Reversibelt om man eliminerar allergenet,

Lichenoid kontaktreaktion

  • Leuködem – oftast bilateralt i den buccala mucosan. Slöjigt, mjölkigt utseende med en diffus avgränsning.
  • White Sponge Nevus – debuterar tidigt i livet. Täcker en stor yta, genitala mucosan kan vara affekterad. Heriditet.
  • Pseudomembranös candidos – de vita placken kan skrapas av från slemhinnan och under finns en erytematös slemhinna.
  • Discoid Lupus Erythematosus (DLE)– cirkumferent lesion med centralt erytem med radierande vita strieringar.
  • Friktionskeratos – anamnes med lokalt trauma eller en tydlig lokal faktor som kan ge upphov till en friktion mot slemhinnan. Reversibelt om man eliminerar den lokalt irriterande faktorn.
  • Tobaksinducerad hyperkeratos – känd rökanamnes. Affekterar framförallt munbotten, munvinklar eller hårda gommen. Lesionen ska försvinna vid rökstopp.
  • Aktinisk cheilit – epitelet på läppen kan vara hyperplastiskt eller atrofiskt. Verifieras med biopsi.
  • Morsicatio buccarum – oregelbunden, flagande hyperkeratos i anslutning till linea alba med anamnes av habituell kindbitning.
  • Kemisk skada – känd kemisk kontakt lokalt, lokalisationen överensstämmer med kontakt med slemhinnetoxiskt ämne.
  • Skivepitelcancer – verifieras med biopsi.

Oral cancer och maligna tumörtecken

 

BEHANDLING

Det finns i dagsläget ingen botande behandling för leukoplakier. De behandlingsalternativ som finns är kirurgi och expektans.
Vaporisering med CO2-laser och fotodynamisk terapi används på vissa ställen i Sverige men då oftast av ÖNH-specialister.

Då ca 30 % av leukoplakier som exciderats recidiverar, syftar biopsi inte till att bota utan att exkludera andra diagnoser, för att påvisa dysplasi och utesluta en eventuell skivepitelcancer.
Risken att utveckla cancer är oberoende av om kirurgi utföres eller ej.
Exicionsbiopsi bör utföras om lesionens storlek och lokalisation tillåter, för att mikroskopiskt kunna undersöka hela förändringen. Vid kirurgi används skalpell eller laser.

Om excisionsbiopsi inte är möjlig eller om lesionen recidiverar efter excision och har samma kliniska utseende som tidigare så observerar man patienten med regelbundna intervaller (se flödesschema nedan).
Om det kliniska utseendet förändras mellan kontrollerna ska lesionen excideras igen.

 

PROGNOS

Leukoplakier har en relativt låg maligniseringsrisk på mellan 3-11 %. Den årliga maligna transformationsomvandlingen är ca 1-2 %. De flesta leukoplakier som maligniserar gör det inom en 5-årsperiod efter diagnos.

I dagsläget finns inga molekylära markörer som används kliniskt för att prognostisera malign transformation. Det finns ett antal föreslagna riskfaktorer (se nedan) men i dagsläget verkar den mest signifikanta faktorn vara storleken på lesionen; större än 4 cm i diameter har högre risk att cancer-omvandlas.

 

Riskfaktorer för malign transformation av leukoplakier

  • Storlek – Lesioner som är mer än 4 cm i diameter har signifikant högre risk att malignisera än de lesioner som är mindre än 4 cm i diameter.
  • Kön – Leukoplakier hos kvinnor maligniserar i högre grad än hos män.
  • Lokalisation – Laterala och ventrala tungan, munbotten, retromolärt och gommen har högre maligniseringsrisk. Patienter med multipla lesioner har också högre maligniseringsrisk.
  • Kliniskt utseende – Icke-homogena leukoplakier anses ha en högre maligniseringsrisk än homogena leukoplakier. Proliferativ verrukös leukoplaki innebär en mycket hög maligniseringsrisk.
  • Ålder/tid – Äldre patienter har högre risk (>70 år ca 7,5 % jämfört med < 50 år ca 1 %). Hur länge leukoplakin har funnits vid upptäckt är av vikt, då majoriteten som maligniserar gör detta inom 5 år från uppkomst.

Bild 6, diagnostiskt flödesschema

 

Referenser

Malignant transformation of oral leukoplakia in a well-defined cohort of 144 patients.
Brouns E, Baart J, Karagozoglu K, Aartman I, Bloemena E, van der Waal I.
Oral Dis. 2013 Mar 6.

Nomenclature and classification of potentially malignant disorders of the oral mucosa.
Warnakulasuriya S, Johnson NW, van der Waal I.
J Oral Pathol Med. 2007 Nov;36(10):575-80

Potentially malignant disorders of the oral and oropharyngeal mucosa; terminology, classification and present concepts of management.
van der Waal I.
Oral Oncol. 2009 Apr-May;45(4-5):317-23

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se