BAKGRUND
Mucocele definieras som en slemfylld hålighet och beskriver en svullnad, orsakad av salivansamling, till följd av att utförsgången från salivkörteln traumatiserats eller blockerats. Begreppet har sitt ursprung i latinets mucus- slem och coele- hålighet [1].
En speciell variant på mucocele är ranula som uppstår i munbotten och involverar glandula sublingualis eller glandula submandibularis utförsgångar. Dessa kan bli mycket stora och är ovanliga. Ranula kommer inte att vidare beröras i detta faktablad.
Epidemiologi
Mucocele förekommer i alla åldrar men är vanligare hos tonåringar och unga vuxna. Inga könskillnader föreligger. Prevalensen i Sverige är ca 0,1% [1, 2].
Etiologi
Ibland blockeras salivkörtlarnas utförsgångar. Den vanligaste orsaken till detta är någon form av trauma som bitning, sugning eller tuggning men i sällsynta fall är det en spottsten (sialolithiasis). Detta flödeshinder ger upphov till salivretention och svullnad i vävnaden som benämns mucocele. Det förekommer 2 histologiska varianter [2, 3].
• Extravasation
Den lilla salivkörtelns utförsgång traumatiseras och går sönder. Saliv som körteln producerar tränger ut i omgivande bindväv. Det skapas en hålighet som omges av granulationsvävnad: en oäkta cysta, uppkommer. Histologiskt ses inflammation. Denna variant är vanligare, drabbar små salivkörtlar och ses ofta i underläppen.
• Retention
Körtelutförsgången blockeras tex pga. spottsten. Saliv som produceras stannar inom utförsgången som töjs ut till en säckliknande bildning. En äkta cysta, som är utklädd med epitel, uppkommer. Histologiskt ses ingen inflammation. Denna variant är ovanligare och kan drabba även stora salivkörtlars utförsgångar.
SYMTOM
• Ofta asymtomatisk
• Svullnad som uppkommer hastigt
• Lesionen varierar i storlek
UTREDNING
Anamnes
Noggrann anamnes är en viktig del i utredningen. Utöver patientens övriga sjukdomshistoria och aktuell medicinering är nedanstående frågor viktiga att ställa.
• Hastigt uppkommen svullnad?
• Historik av trauma som läppbitning?
• Varierar förändringen i storlek?
• Symtom?
Status
• Svullnad som oftast sitter i underläppen
• Palperas mjuk, elastisk, rörlig
• Lesionen ligger ofta ytligt under slemhinnan, är blåskimrande och fluktuerande
• Beroende på hur djupt förändringen är belägen förekommer även andra färgskiftningar: glasklar och närmast normal slemhinnefärg
Patientfall med kliniska bilder


Vid djupare liggande palpabla förändringar ska man alltid ha en tumör i åtanke. Att denna förändring palperas mjuk och rörlig, uppkom hastigt, varierar i storlek då den tömmer sig på slem och sitter i underläppen talar för mucocele [2, 4].

Gommen är en ovanlig lokalisation för mucocele. När man stöter på liknande förändringar i gomslemhinnan, framförallt i övergången mellan hårda och mjuka gommen, ska man alltid ha spottkörteltumör i åtanke.
Diagnostik
Oftast räcker den kliniska bilden tillsammans med anamnes för att ställa diagnos. Den definitiva diagnosen ställs med stöd av histopatologisk analys. När man misstänker spottsten krävs ofta röntgenutredning [2].
BEHANDLING
Kirurgisk excision av lesionen, tillsammans med den förändrade körteln, och histopatologisk undersökning är den vanligaste terapin. Efter lokalanestesi läggs ett ytligt snitt, oftast lateralt om, förändringen. Därefter dissekeras mucocelet fram trubbigt. På så vis minskar man risken för att traumatisera den omgivande bindvävskapseln. Det är viktigt att vara medveten om att underläppens insida är rikligt innerverad och att patienten därför, inför ingreppet, bör informeras om risk för känselbortfall [2, 4].

DIFFERENTIALDIAGNOSER
● Pigmenterade slemhinneförändringar
● Hemangiom: arteriovenösa missbildningar som bleknar vid tryck
● Abscess: lokal ansamling av pus
● Lipom: ovanlig äkta tumör som består av fettceller. Gulaktig med mjuk konsistens
● Spottkörteltumör (med ursprung i de små accessoriska körtlarna): blåröd förändring oftast relativt djupt ner i vävnaden
PROGNOS
Prognosen efter kirurgisk excision är god. För att minska risk för recidiv är det dock viktigt att den omgivande bindvävskapseln och den förändrade körteln också avlägsnas [2, 4]. En ovanlig komplikation är parestesi, oftast övergående, postoperativt efter ingrepp i underläppen [2].
Referenser
1. More CB, Bhavsar K, Varma S, and Tailor M. Oral mucocele: A clinical and histopathological study. J Oral Maxillofac Pathol. 2014;18(1):72–77. Länk till artikeln
2. Ata- Ali J, Carillo C, Bonet C, Balaguer J, Penarrocha M, Penarrocha M. Oral mucocele: review of literature. J Clin Exp Dent. 2010; 2(1):18-21. Länk till artikeln
3. Axéll T. Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom. Klinisk diagnostik och behandling. Gothia fortbildning AB; 2015.
4. Mattsson U, Bäckman K. Oral Medicin i teori och praktik. Gothia fortbildning AB; 2016.