BAKGRUND

Mucocele definieras som en slemfylld hålighet och beskriver en svullnad, orsakad av salivansamling, till följd av att utförsgången från salivkörteln traumatiserats eller blockerats. Begreppet har sitt ursprung i latinets mucus- slem och coele- hålighet [1].

En speciell variant på mucocele är ranula som uppstår i munbotten och involverar glandula sublingualis eller glandula submandibularis utförsgångar. Dessa kan bli mycket stora och är ovanliga. Ranula kommer inte att vidare beröras i detta faktablad.

Epidemiologi

Mucocele förekommer i alla åldrar men är vanligare hos tonåringar och unga vuxna. Inga könskillnader föreligger. Prevalensen i Sverige är ca 0,1% [1, 2].

Etiologi

Ibland blockeras salivkörtlarnas utförsgångar. Den vanligaste orsaken till detta är någon form av trauma som bitning, sugning eller tuggning men i sällsynta fall är det en spottsten (sialolithiasis). Detta flödeshinder ger upphov till salivretention och svullnad i vävnaden som benämns mucocele. Det förekommer 2 histologiska varianter [2, 3].

Extravasation

Den lilla salivkörtelns utförsgång traumatiseras och går sönder. Saliv som körteln producerar tränger ut i omgivande bindväv. Det skapas en hålighet som omges av granulationsvävnad: en oäkta cysta, uppkommer. Histologiskt ses inflammation. Denna variant är vanligare, drabbar små salivkörtlar och ses ofta i underläppen.

Retention

Körtelutförsgången blockeras tex pga. spottsten. Saliv som produceras stannar inom utförsgången som töjs ut till en säckliknande bildning. En äkta cysta, som är utklädd med epitel, uppkommer. Histologiskt ses ingen inflammation. Denna variant är ovanligare och kan drabba även stora salivkörtlars utförsgångar.