Parodontalkirurgi
Parodontalkirurgi används för att stoppa sjukdomsutveckling, förbättra åtkomlighet för rengöring och ibland återskapa förlorad vävnad. Åtgärder inkluderar gingivektomi, lambåkirurgi, tunnelering och rotresektion. Strikt postoperativ uppföljning och plackkontroll är avgörande för framgång
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Parodontalkirurgi utförs som ett led i behandlingen att stoppa sjukdomsutveckling och förhindra fortsatt sjukdomsprogression och räknas som en korrektiv (korrigerande) åtgärd med tre huvudsakliga syften:
- skapa förbättrad insyn och åtkomlighet för rengöring (debridering) av defekt och rotyta
- skapa möjlighet för åtkomlighet för patientens egenvård
- eventuellt återskapa förlorad parodontal vävnad
Parodontalkirurgi utförs i de två första fallen vid förekomst av patologi i tandköttsfickan (blödning vid sondering) eller för att reducera en fördjupad tandköttsficka. Blödande fickor ≥6mm kan betraktas som gräns för övervägning av parodontalkirurgi. En systematisk studie visar på att parodontala fickor med fickdjup 4-6mm har större (0.4mm) fästevinst vid icke-kirurgisk än kirurgisk behandling. Dock är fickdjupsreduktionen större (0.4mm) vid utförande av kirurgi.
Hos parodontala fickor med fickdjup mer än 6mm har parodontalkirurgi både mer fickdjupsreduktion (0.6mm) och fästevinst (0.2mm) än icke-kirurgisk behandling.
I det tredje fallet används så kallade rekonstruktiva tekniker som tillägg till lambåkirurgi. Detta kan vara applicering av emaljmatrixprotein, bentransplantat/bensubstitut eller barriärmembran (GTR=Guided Tissue Regeneration).
För faktablad om emaljmatrixprotein som tillägg till lambåkirurgi, läs:
Parodontalkirurgi -emaljmatrixprotein som tillägg till lambåkirurg
PARODONTALKIRURGISKA TEKNIKER
Gingivektomi
Gingivektomi utförs om det föreligger:
- Horisontell fästeförlust.
- Gingival överväxt t.ex på grund av vissa mediciner (Amlodipin, Cyklosporin).