Parodontalkirurgi – emaljmatrixprotein som tillägg till lambåkirurgi
Rekonstruktiv parodontal kirurgi syftar till att återställa parodontala strukturer genom användning av emaljmatrixprotein (EMD). Metoden förbättrar sårläkning och regenererar rothinna, ben och cement. Används vid bendefekter, furkationsinvolveringar och gingivala retraktioner.
Faktabladets innehåll
Orginaltext författad av: Heijl Lars (†)
BAKGRUND
Rekonstruktiv/regenerativ parodontal kirurgisk behandling syftar till att skapa ett nytt parodontalt fäste vid angulära parodontala bendefekter alternativt furkationsinvolveringar (det vill säga återskapa rotcement, rothinna och alveolärt ben). Den kan även användas för att täcka blottade rotytor vid behandling av gingivala retraktioner. En behandlingsprincip vid rekonstruktiv/regenerativ behandling är att använda emaljmatrixprotein (EMD) i samband med lambåkirurgi. Emaljmatrixprotein anses spela en viktig roll för bildningen av rotcement, rothinna och alveolärt ben då tanden utvecklas. In vitro-studier och djurexperimentella studier har visat att emaljmatrixprotein har en rad biologiska effekter (proliferation och differentiering av rothinneceller, endotelceller och ben-/broskceller, ökad bildning av tillväxtfaktorer, stimulering av proteinsyntes och syntes av extracellulära matrixmolekyler med mera) som kan kopplas till utvecklingen av tandens fästeapparat. Kliniska studier visar att emaljmatrixprotein också kan ha gynnsamma effekter på kliniska utfallsparametrar efter rekonstruktiv/regenerativ parodontalkirurgi.
Sammantaget kan man konstatera att det idag finns stark evidens i litteraturen för att emaljmatrixprotein stödjer sårläkning och parodontal regeneration.
Emaljmatrixprotein är kommersiellt tillgängligt (Emdogain®) och består av en gel med emaljmatrixproteinet amelogenin. Gelen appliceras på den rengjorda rotytan i anslutning till antingen en lokal, angulär bendefekt, en furkationsinvolvering eller en gingival retraktion i samband med ett lambåkirurgiskt ingrepp. God kirurgisk teknik, god sårstabilitet och optimal postoperativ plackkontroll är avgörande för ett gott behandlingsresultat vid användning av denna behandlingsmetod.
Furkationsinvolverade tänder
Tilläggsbehandling med emaljmatrixprotein vid furkationsinvolverade tänder innebär en mer komplex behandlingssituation, karakteriserad av horisontell benförlust, ett dåligt vaskulariserat målområde, brist på rothinneceller/benceller och stora svårigheter att effektivt rengöra rotytorna interradikulärt.
Behandling av underkäksmolarer (grad II) har låg effekt, men ger en viss möjlighet till förbättrat utfall avseende minskning av horisontellt furkationsinvolveringsdjup och klinisk fästenivå förutsatt att defekten är begränsad och att den approximala benhöjden ligger koronalt om furkationens fornix. För furkationsinvolverade överkäksmolarer bedöms effekten vara ännu sämre.
Gingivala retraktioner
Tilläggsbehandling med emaljmatrixprotein vid gingivala retraktioner syftar till att åstadkomma bättre rottäckning än med enbart koronalförskjuten lambå.
Utmaningen med parodontal kirurgi som behandling för gingivala retraktioner är att åstadkomma tillräcklig rottäckning. Flera olika metoder har tillämpats genom åren (så som fritt gingiva transplantat, GTR-membranterapi, fritt bindvävtransplantat). Användning av emaljmatrixprotein har visats i litteraturen vara en mycket effektiv metod för att åstadkomma rottäckning.
DIAGNOSTIK OCH BEHANDLINGSPLANERING
Inför kirurgisk behandling av parodontala defekter ska en serie viktiga steg genomföras:
