Sök faktablad
A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd

Senast uppdaterad: 25 Jan 2015

Publicerad: 8 Sep 2011

Pulpotomi

Författare: Lektor, dr odont, Ph.d. Lars Bjørndal, Fagområde for Cariologi og Endodonti/Odontologisk Institut, Köpenhamn

BAKGRUND

Karies är den vanligaste orsaken till endodontisk behandling och ska ses som en infektiös sjukdom, där det har uppstått en obalans i munhålans normala mikrobiolgiska ekosystem. Det finns därför alltid en potentiell risk for bakteriell kontaminering vid samtidig exponering av pulpan.
Innan man utför en pulpotomi är det därför viktigt att all karierad vävnad är exkaverad.

 

PRIMÄRA TÄNDER

Pulpotomi är indicerat när de primära tändernas rötter resorberats så mycket att vanlig rotbehandling inte kan utföras.

Det finns i litteraturen ingen tydlig evidens för vilken terapiform och metodik som är den bästa, vad gäller pulpotomi. Detta beror förmodligen på att de kliniska studierna inte är stora nog, och på grund av att det är svårt att ställa pulpadiagnos.

De materialalternativ som ofta jämförs är MTA, järnsulfat, formocresol, kalciumhydroxid och ZOE (zinkoxid-eugenol).
Som ett uttryck för bristande konsensus kan man i aktuell forskning se små kliniska randomiserade studier, som var och en pekar på olika åtgärder. Enligt skandinavisk tradition stöttas dock inte material som uppvisar problem gällande biokompatibilitet, såsom till exempel formocresol.

Trenden idag kan dock sägas gå mot kalciumsilikatcement såsom MTA, BioDentine och EndoSequence.
Behandlingens mål (efter bedövning och skapande av aseptiskt arbetsfält med kofferdam och steriltvätt) är:

  • att pulpavävnad i kavum avlägsnas
  • att det uppnås direkt åtkomst till alla kanalöppningar

 

Prognos

För behandlingens prognos spelar den kliniska utvärderingen av pulpiten roll, och tidigare har man försökt att dela upp den primära pulpiten i två huvudgrupper med tillhörande terapival, men det är väldigt svårt att korrelera anamnestiska (inte minst i situationer med barn) och kliniska data till en precis histologisk diagnos.
En annan viktig prognostisk faktor är att man uppnår hemostas inom 5-10 minuter.
Vad gäller material, pekar senaste bedömningar på valet mellan MTA och kalciumhydroxid. Det kan inte dokumenteras någon skillnad dem emellan.
Vad gäller temporär fyllning verkar det inte vara några typer som signifikant påverkar behandlingsresultatet; det är alltså inte avgörande om man använder exempelvis en temporär stålkrona eller en kompositfyllning.

 

UNGA PERMANENTA TÄNDER

Pulpotomi är indicerat då rötterna på unga permanenta tänder inte är helt färdigbildade och där man prioriterar att den radikulära pulpan kan färdigbilda rötterna.

Huruvida denna behandling är tillräcklig som permanent behandling, eller om man ska utföra pulpektomi när rötterna är färdigbildade, är idag oklart enligt litteraturen.
Nya översiktsstudier baserade på observationsundersökningar antyder att pulpotomi inte är lika beroende av om rötterna är färdigbildade eller ej som exempelvis direkt pulpaöverkappning. Samtidigt framgår det att misslyckandefrekvensen (efter flera års observation) är högre för direkt pulpaöverkappning än för pulpotomi.
Om ovanstående betyder att pulpotomi är på väg att bli en permanent vital pulpaterapi är för tidigt att uttala sig om eftersom det inte finns långa kliniska randomiserade studier till grund.

Det finns stor optimism i litteraturen gällande mer biologiskt baserade terapiformer där regeneration av pulpavävnad är ett mål. Det betonar emellertid behovet av kliniska studier av högre kvalitet, när dessa kommande tekniker ska utvärderas.

Metodiskt utförs pulpotomi på unga permanenta tänder enligt samma riktningslinjer som för de primära tänderna.

Det finns också ett stort fokus på användningen av kalciumsilikatbaserade cement (MTA, BioDentine och EndoSequence), men återigen måste det noteras att studier som jämfört dessa cement med tidigare förseglningsmaterial är mycket få, och det är därför svårt att säga om de innebär några biologiska fördelar i kliniken.

 

Akutbehandling som led i smärtlindring

Innan introduktionen av modern endodontisk teknologi, såsom flexibla nickel-titaninstrument, kunde man i allmän praxis uppleva att pulpotomi var det primära behandlingsvalet i situationer med besvärlig kanalmorfologi. Denna indikation kan idag anses vara inaktuell. Pulpotomi betraktas således inte som definitiv behandling på tänder med fullt utvecklade rötter, om pulpektomi är indicerat. Detta på grund av pulpotomins dåliga prognos.

 

Vital pulpa

Pulpotomi har använts genom decennier som akut behandling för vitala tänder. Motiveringen är att det kan löna sig att använda ett så enkelt ingrepp som möjligt som samtidig kan medföra en smärtlindrande effekt. Ofta är akuta behandlingar associerade med tidsbrist eftersom patienten kommer just akut, då man sällan har tillräckligt med tid för att utföra en fullständig rotbehandling.

 

Nekrotisk pulpa

Pulpotomi har också visat sig ha effekt vid en symtomgivande nekrotisk, infekterad rotkanal. Det avgörande här är att man informerar om (som vid all annan symtomatisk behandling), att det krävs ytterligare behandling, och att man bör boka in den definitiva behandlingsåtgärden inom några dagar.
Ingreppet vid nekrotisk pulpa utförs liknande en vanlig pulpotomi; dock används inget pulpacement.
Kaviteten sköljs med natriumhypoklorit och det läggs en provisorisk fyllning (t ex IRM eller ZOE) med en tjocklek på minst 5 mm.

 

Materialens betydelse

Mycket tyder på att det är ingreppet i sig, och inte typen av material man använder, som medför smärtlindringen, även om studierna som ligger till grund för detta antagande är små.
Trots att det på kort sikt kan observeras identiska smärtlindringseffekter mellan användning av olika medikament, kan det i en större studie kanske ses en skillnad.
Mot bakgrund av existerande kunskap har det varit naturligt att välja det enklaste ingreppet.

 

Referenser

Information om cookies på våra webbplatser

Våra webbplatser använder så kallade cookies. Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om:

– att webbplatsen innehåller cookies,

– vad dessa cookies används till och

– hur cookies kan undvikas.

 

I dessa syften används cookies:

Cookies används vid inloggning för att du t.ex. ska kunna skriva ut PM, faktablad eller övrig information, då måste du ha en temporär cookie som säger att du är inloggad. Det lagras dessutom en cookie för dem som valt att ha “automatisk inloggning”. Detta för att du ska slippa logga in varje gång du besöker webbplatserna. Genom denna cookie kan vi veta att du varit här förut och vilka inställningar du hade vid ditt sista besök.

 

Cookies används för att kunna få fram trafikstatistik

Cookien från Internetmedicin.se innehåller ingen personinformation, utan hjälper oss bara hålla reda på webbläsaren så att den blir unik för vår statistik.

 

Du kan stänga av funktionen att ta emot cookies

Om du inte vill tillåta lagring av cookies på din dator kan du stänga av det i din webbläsares inställningar. Då kommer inga cookies att lagras i din dator, men det kan påverka webbplatsens funktion samt försvåra sammanställningen av besöksstatistiken för oss.

 

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge en besökare tillgång till olika funktioner. Informationen i cookien är möjlig att använda för att följa en användares surfande.

 

Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen.

 

Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här cookien temporärt i din dators minne exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionscookies lagras inte under en längre tid på din dator, utan försvinner när du stänger din webbläsare. Läs mer på PTS; http://www.pts.se/

 

Tredjepartscookies

Internetmedicin använder tjänster från externa webbplatser som kan skapa så kallade tredjepartscookies på webbplatsen. Dessa har inte internetmedicin.se som avsändare. Till exempel används Google Analytics och TNS-SIFO för insamling av statistik. Delar av denna statistik publiceras på www.kiaindex.se. Annonshanteringssystemet Adform används och i vissa fall andra externa system för visning och statistik av annonser kan placera tredjehandscookies på webbplatsen.

 

Så här kontaktar du oss

För ytterligare information eller om du har frågor, är du välkommen att kontakta oss på:

 

Internetmedicin AB

Magasinsgatan 8C

434 37 Kungsbacka

E-post: info@internetmedicin.se