Parallellteknik – Dental radiologi
Intraoral röntgen är en central diagnostisk metod inom tandvården. För optimal bildkvalitet används parallellteknik, vilket ger isometriska och ortoradiella bilder med minimal distorsion. Korrekt inställning minskar stråldosen och förbättrar diagnostiken.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Vid intraoral röntgenundersökning är teoretiska kunskaper om projektionslära och bildtagning tätt sammankopplade med våra praktiska färdigheter. Goda kunskaper om strålfysik och projektion behövs för att förstå och tolka bilderna. Detta är grunden till de metoder vi använder vid avbildning av tänder och käkben.
Intraorala röntgenbilder är de allra vanligaste röntgenundersökningarna inom tandvården och utgör ett viktigt diagnostiskt hjälpmedel för allmäntandläkaren (1). Den effektiva stråldosen till patienten vid en enstaka intraoral bild är låg. Vi bör likväl begränsa antalet röntgenbilder för att exponeringen av patienten ska hållas så låg som möjligt med bibehållen diagnostisk information (1, 2, 6). Vid alla undersökningar med joniserande strålning ska den nytta vi får ut i form av diagnostisk information överväga risken som strålningen utgör för patientens hälsa (1, 6). Varje exponering med joniserande strålning ska vara berättigad och optimerad (SSMFS2018:2, 3 Kap).
För att begränsa antalet onödiga exponeringar av patienterna och få den diagnostiska information vi är i behov av är det av betydelse att vi har goda kunskaper om bildtagningsteknik.
