Motorisk aktivering
Motorisk aktivering vid käksmärta inkluderar rörelsebehandling, stretchövningar och mobilisering, med eller utan motstånd. Träningen syftar till att minska muskelspänning och förbättra käkfunktionen. För bästa resultat krävs upprepade övningar dagligen och regelbunden uppföljning.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Vid smärta och funktionsstörning i tuggmuskulaturen kan rörelsebehandling utföras för att få avslappning i berörda muskelgrupper. Man kan också träna för att få bättre styrka och koordination.
Fördjupad läsning: Smärta och funktionsstörning i käkmuskulatur
Vid motorisk aktivering såsom rörelsebehandling och mobilisering kan man arbeta med eller utan motstånd. Om underkäkrörelser utförs mot ett lätt motstånd med handen så stärks de aktiva muskelgrupperna medan antagonisterna slappnar av.
Stretchövning, eller töjning, kan också utnyttjas för att få spänd muskulatur att slappna av men en annan indikation är att uppnå en förbättrad gapförmåga vid till exempel anterior diskdisplacering utan återgång. Patienten tänjer antingen med fingrarna, en plastklyka eller gapträningsredskapet TheraBite®.
Ofta kan det räcka att använda sig av motorisk aktivering, men annars kan man kombinera med andra behandlingsformer som till exempel stabiliseringsskena nattetid.
För ett bra resultat är det viktigt att upprepa rörelseövningarna flera gånger varje dag och att träningspasset utförs 2-3 minuter varje gång. Patienten måste också informeras om att lätt kortvarig smärta kan uppkomma den första tiden efter träning och att det kan ta lång tid, upp till ett par månader, innan man märker något resultat.
Tänk på att omsorgsfullt visa patienten hur de ska utföra övningen och instruera endast i en eller ett par övningar åt gången. För ett lyckat behandlingsresultat måste behandlingen följas upp regelbundet, speciellt i början, antingen på kliniken eller per telefon.
Rörelseövningar utan motstånd
Rörelserna utförs 5-10 gånger, 2-3 gånger dagligen.
