Notis: Läkemedelsverkets rekommendationer för antibiotikaprofylax inom tandvården är under revidering. Rekommendationerna från 2016, vilket faktabladet är skrivet utifrån, är aktuella tillsvidare. I samband med att de nya riktlinjerna publiceras kommer faktabladet att uppdateras.

HUVUDBUDSKAP

• Gott munhålestatus är den viktigaste faktorn för att minska risken för lokala och hematogent spridda infektioner hos riskpatienter.
• Infektionsförebyggande tandvård ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner.
• Den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte.
• Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal definierade riskpatienter och vissa odontologiska ingrepp där vinsten förväntas överstiga risken (se nedan).

Vi har digitala kurser inom Orofacial medicin

Se kursen på Tandakademin!

RISKPATIENTER

• Patienter med gravt nedsatt immunförsvar
  • Neutrofila granulocyter < 1,0 x 10⁹/L
    • (Vid < 0,5 x 10⁹/L bör behandlas av specialisttandläkare)
  • Defekt granulocytfunktion
    • (T ex myelodysplastiskt syndrom och ärftlig kronisk granulomatös sjukdom)
  • Pågående tung immunosuppressiv behandling
    • (T ex de första månaderna efter organtransplantation eller benmärgs- /stamcellstransplantation eller i samband med avstötningsreaktion efter transplantation.
  • Till dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid följande odontologiska ingrepp:
    • Tandextraktion
    • Subgingival depuration
    • Dentoalveolär kirurgi

• Patienter med locus minoris resistentiae:
  • Högdosstrålbehandlat käkben
  • Cancerpatienter som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst
    • På dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid benskadande odontologiska ingrepp, det vill säga extraktion och dentoalveolär kirurgi.
  • Ledprotes
    • AB-profylax inför tandextraktion, subgingival depuration och/eller dentoalveolär kirurgi kan övervägas till patienter som nyligen erhållit ledprotes (inom 3 månader postoperativt) och samtidig har förekomst av ytterligare minst tre riskfaktorer och ingreppet inte kan skjutas upp.
  • Riskfaktorer att väga in:
    • Övervikt (BMI >35-40)
    • Rökning
    • Primär eller förvärvad immunbrist
    • Anemi
    • Hög ålder
    • Dålig munhälsa
    • Försämrat allmänhälsotillstånd (ASA ≥3)
    • Om ingreppet tar lång tid

• Kontakt med behandlande läkare inför invasivt odontologiskt ingrepp rekommenderas för att i samråd besluta om AB-profylax är indicerat eller inte
  • Till multisjuka patienter med okontrollerad diabetes mellitus, svår autoimmun/inflammatorisk sjukdom eller med samtidig förekomst av flera riskfaktorer (ASA ≥4)
  • Då justering av pågående medicinering i samband med tandingrepp kan vara aktuell
• Följande patientgrupper bör behandlas av (alternativt i samråd med) specialisttandläkare i orofacial medicin
  • Patienter som genomgått högdosstrålning mot käkbenet
  • Cancerpatienter som fått intravenös bisfosfonatbehandling
  • Gravt neutropena patienter samt patienter med defekt granulocytfunktion

Patienter med hög risk för infektiös endokardit

Rutinmässig antibiotikaprofylax för att förebygga infektiös endokardit i samband med odontologiska ingrepp rekommenderas inte.

Tillägg: Antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit kan dock övervägas efter individuell bedömning av ansvarig läkare till patienter med hög risk för endokardit. Ansvarig läkare ansvarar för att patienten och dennes tandläkare/tandhygienist erhåller aktuell information om att antibiotikaprofylax mot endokardit bör ges. Ingrepp där antibiotikaprofylax kan vara aktuellt enligt tillägget ovan är tandextraktion, subgingival depuration och dentoalveolär kirurgi. 

RISKINGREPP

• Antibiotikaprofylax rekommenderas vid följande odontologiska ingrepp även på i övrigt friska patienter:
  • Anomalikirurgi/Ortognatkirurgi
  • Frakturkirurgi
  • Bentransplantation
• Antibiotikaprofylax kan övervägas vid följande ingrepp
  • Implantatkirurgi

PREPARAT OCH DOSER

Peroral administration, engångsdos 60 minuter före ingreppet.

Förstahandsval

• Vuxna: Amoxicillin 2 g
• Barn: Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt

Vid dokumenterad penicillinallergi

• Vuxna: Klindamycin 600 mg
• Barn: Klindamycin 15 mg/kg kroppsvikt

Parenteral administrering, ges under högst ett dygn

• Bensylpenicillin (3g x 1-3), alternativt klindamycin (600 mg x 1-3) vid penicillinallergi.

Referenser

Information från Läkemedelsverket 23(5):22-35, 2012. Uppdaterat 2016.