A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 22 Apr 2021

Publiceringsdatum 14 Sep 2016

Benaugmentation med autologt ben vid implantatbehandling

BAKGRUND

Vid avsaknad av alveolärt ben i samband med implantatbehandling finns det olika tekniker och material att tillgå för att göra en optimal fixturplacering och därmed skapa möjligheten till optimala anatomiska förhållanden i munnen för den protetiska rehabiliteringen. Det finns fyra huvudsakliga material:

  • Autologt ben
  • Allograft ben (humant kadaver ben)
  • Alloplastiskt material (syntetiskt benmaterial)
  • Xenograft (icke-humant ben)

 

Det autologa benet betraktas som gold standard vid orala rekonstruktioner. Autologt ben innehåller tillväxtfaktorer som gynnar beninläkning, vilket de alloplastiska benersättningsmaterialen saknar. Det finns fyra huvudsakliga faktorer av betydelse för beninläkning:

  1. Rigid fixering av transplantatet
  2. God slemhinnetäckning
  3. Revaskularisation av transplantatet
  4. Inläkning utan belastning.

 

Intraorala donatorställen har fördelar med att de ofta kan göras under lokalanestesi, är lättgängliga och i nära anslutning till donationsplatsen vilket kortar ner transplantatets ischemiska tid. Den stora nackdelen är den begränsade benmängden som kan skördas och således kan detta bli otillräckligt vid stora bendefekter.


Fig 1. Potentiella intraorala tagställen för autologt ben.

 

Extraorala tagställen rekommenderas när större mängder ben krävs som inte kan skördas intraoralt. Följande extraorala tagställen finns:

  • Ilium (anteriora och posteriora höftbenskammen)
  • Revben
  • Kalvarium
  • Tibia
  • Ulna
  • Fibula

 

INDIKATIONER

Avsaknad av alveolärt ben för rekonstruktion av bettfunktion med dentala implantat.

 

BEHANDLING

Preoperativ utredning

Klinisk undersökning: Oral-protetisk och käkkirurgisk.

Röntgenologisk undersökning:

  • Helt tandlös underkäke: OPG
  • Delvis tandlös underkäke: OPG, intraoral rtg, CBCT.
  • Helt tandlös överkäke/underkäke kan behöva kompletteras med en profilröntgen vid stora sagitella avvikelser.

Fig 2. Flödesschema för bedömning av donatorställen i relation till bendefekt som ska rekonstrueras; 1) benmängd som krävs, 2) benkvalité som krävs, 3) donatorställe.(AICBG=anterior iliac crest bone graft, PICBG= posterior iliac crest bone graft).

 

Benblock och partikulerat ben.

Benblock är strukturellt stabila och initialt volymbeständiga. Partikulerat ben består av både benkompakta och spongiöst ben. I regel används en benkvarn för att åstadkomma det partikulerade benet. Den täcker en större inläkningsyta i jämförelse med benblock vilket medför en snabbare inläkningstid men även snabbare resorptionstakt.


Fig 3. Benblock i överkäksfronten.

 


Fig 4. Partikulerat ben.

 

Inläkning

Läkningstiden för bentransplantat är vanligtvis 4-6 månader. Förlängda läkningstider utan protetisk rekonstruktion ökar risken för benresorption.

 

Kontraindikationer

  • Patienter med gravt nedsatt immunförsvar, förvärvat eller medfött.
  • Intravenöst administrerad bisfosfonatbehandling på indikationen malign sjukdom.
  • Rökning.

 

Antibiotika

Antibiotikaprofylax kan övervägas vid implantatkirurgi. I enlighet med Läkemedelsverkets rekommendation för antibiotika i tandvården ges 2g Amoxicillin som engångsdos 1 timme preoperativt, alternativt 600 mg Klindamycin 1 timme preoperativt vid penicillinallergi.

 

KOMPLIKATIONER

Intraorala tagställen: Begränsad benmängd. Ej inläkning av transplantatet. Dessutom risker med endodontiska problem, känselstörningar och infektioner.

Extraorala tagställen: Ej inläkning av transplantatet. Dessutom risker med ärrbildning, känselstörningar och infektioner.

 

 

Referenser

Felice, P, Pistilli, R, Piattelli, M, Soardi, E, Barausse, C, Esposito, M. 1-stage versus 2-stage lateral sinus lift procedures: 1-year post-loading results of a multicentre randomised controlled trial. European journal of oral implantology. 2014; 7(1):65-75.

Danesh-Sani, SA, Wallace, SS, Movahed, A, El Chaar, ES, Sang-Choon, C, Khouly, I, et al. Maxillary Sinus Grafting With BiphasicBone Ceramic or Autogenous Bone: Clinical, Histologic, and Histomorphometric Results From a Randomized Controlled Clinical Trial. Implant dentistry. 2016; 25(5):588-93.

Hallman, M, Sennerby, L, Lundgren, S. A clinical and histologic evaluation of implant integration in the posterior maxilla after sinus floor augmentation with autogenous bone, bovine hydroxyapatite, or a 20: 80 mixture. International journal of oral & maxillofacial implants. 2002; 17(5).

Griggs JA. Dental Implants. Dent Clin North Am. 2017 Oct;61(4):857-871

Oral and Maxillofacial surgery. L Andersson, K-E Kahnberg, M Anthony Pogrel. 2010. Wiley- Blackwell

Nkenke E, Stelzle F. Clinical outcomes of sinus floor augumentation for implant placement using autogenous bone or bone substitutes: a systematic review. Clin Oral Impl Res (2009). 20:124-133

Strietzel F.P et al. Smoking interfers with the prognosis of dental implant treatment: a systematic review and meta-analysis. J Clin Periodontol (2007). 34(6):523-544

Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården. Information från Läkemedelsverket 2014;25(1):19–30.