Munhygien och egenvård

BAKGRUND

Munhygien har betydelse för hälsa och sjukdom eftersom mikroorganismer i den orala biofilmen orsakar både gingivit, parodontit och karies.
Munhygien ingår i den personliga hygienen vilken påverkar individens välbefinnande och sociala relationer. God eller dålig munhygien är en värdering av hur pass rent det är i munnen, men begreppet munhygien innebär även den aktiva handlingen att avlägsna plack/bakteriell biofilm och matrester med hjälp av mekaniska hjälpmedel.
Den aktiva handlingen benämns ibland som egenvård vilket allmänt definieras som de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga symtom, sjukdomar och skador. Benämningen används även i en annan betydelse när någon inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd enligt egenvårdsföreskriften (SOSFS 2009:6).

En allmän rekommendation för egenvård är att borsta tänderna med fluoridtandkräm två minuter morgon och kväll. Hos de flesta vuxna är daglig tandborstning en etablerad vana, medan daglig rengöring mellan tänderna är betydligt mindre vanligt. Den faktiska borsttiden är ofta för kort (ca 1 min) för att effektivt avlägsna den bakteriella biofilmen. Det saknas dock konsensus för vad som är optimal tandborstningstid eller tandborstningsfrekvens, samt i vilken utsträckning biofilmen måste avlägsnas för att undvika uppkomst av sjukdom. Som komplement kan användning av mellanrumshälpmedel reducera gingivit hos vuxna jämfört med enbart tandborstning.

Tillväxttakten av den orala biofilmen är individuell och beror på flera faktorer. Hur ofta, hur länge och med vilka hjälpmedel en person behöver ägna sig åt munhygien kräver därför en individuell bedömning.

Val av hjälpmedel för egenvård anpassas både efter den aktuella munhälsosituationen och efter individuella förutsättningar; t ex munhålans, tändernas och approximalrummens morfologi, användarens manuella förmåga, preferenser och motivationsgrad.

HJÄLPMEDEL VID EGENVÅRD

I syfte att förebygga eller behandla gingivit och parodontit behöver den bakteriella biofilmen avlägsnas från de ytor som ligger i direkt anslutning till tandens omgivande vävnader.

Lämpliga hjälpmedel kan vara:

Tandborstar

Det finns ett otal modeller av såväl manuella som elektriska tandborstar. Tandborsten bör vara utformad med ett ergonomiskt skaft, en hals och borsthuvud som tillåter bästa åtkomlighet, samt mjuka och rundade borststrån.

För tandborstars hållfasthet finns ISO-standardisering, däremot inte för tandborststrånas hårdhetsgrad. Eltandborstar delas in efter borstens rörelsemönster i: vibrerande, roterande och oscillerande borstar. De oscillerande kan vara kombinerade med en pulserande rörelse.

Tandtråd

Tandtråd är lämpligt för trånga approximalrum med intakta interdentalpapiller och finns i en rad olika utföranden, med olika form och yta.

Tandstickor

Tandstickor är lämpliga för trånga till öppna approximalrum. Finns i trä eller plast och är trekantiga i genomskärning. Dessa håller nu mestadels på att ersättas av koniskt formade mellanrumshjälpmedel, så kallade ’picks’, försedda med gummitippar/silikonlameller i olika storlekar (x-small till x-large). Dessa storlekar är inte ISO-standardiserade.

Mellanrumsborstar/interdentalborstar

Mellanrumsborstar är lämpliga för konkava ytor, i furkaturer och i allt från lätt öppna till vida approximalrum. De är raka eller koniskt formade borstar med plastöverdragen metalltråd försedda med strån av nylon eller polyester, och med olika utformade och färgkodade handtag.

Storlekarna är standardiserade enligt ISO och baseras på måttet på det minsta hålet som borsten kan passera, PHD (passage hole diameter). ISO-standard.

Specialhjälpmedel

Det finns olika specialhjälpmedel för olika situationer:

• Enbindels-/vinkel-/interspaceborstar för svåråtkomliga ytor som exempelvis tippade tänder, trångställningar, bakom sista molarer, furkaturer
• Specialtandborstar anpassade för ortodontisk apparatur, proteser, brokonstruktioner, implantat, dubbelborstar samt borstar som är extra skonsamma mot munslemhinnan
• Tungskrapor – utformade efter tungans form
• Greppförstorare – anpassade för olika hjälpmedel

METODER

• Manuell tandborste förflyttas längs gingivalranden, tand efter tand, med lätt tryck och gnuggande rörelser
• Elektrisk tandborste arbetar med vibrerande, roterande eller oscillerande rörelser och förflyttas långsamt över en tand i taget längs käken, utan att borsta på gingivan
• Tandtråd förs med små rörelser fram och tillbaka försiktigt ner mellan tänderna och med fortsatta rörelser rengörs en approximalyta åt gången
• Tandsticka eller mellanrumsborste förs fram och tillbaka mellan tänderna ca 10 gånger på varje yta. Genom att tandstickan/mellanrumsborsten vinklas åt olika håll följs tandytans form. Tandstickans bas är riktad mot gingivan och handen stöds mot hakan. Storleken på mellanrumsborsten anpassas efter interdentalrummet

Överdriven eller felaktigt utförd egenvård kan leda till skador på gingiva och mjukvävnad eller defekter på tandens hårdvävnad.

Exempel på mindre förändringar som skulle kunna bidra till en mer effektiv egenvård

• Små anpassningar av det sätt som personen använder hjälpmedlet på
• Användning av elektrisk tandborste med oscillerande rörelser eftersom den avlägsnar den bakteriella biofilmen något mer effektivt än en manuell tandborste
• Begränsning av antalet hjälpmedel

För effektiv egenvård och för att undvika skador är det viktigt att information och träningsprogram ges utifrån personens förutsättningar och behov, och att uppföljningar av insatta åtgärder görs.

Att ett hjälpmedel verkligen kommer till användning på rätt sätt förutsätter att personen är motiverad och har tillräcklig kunskap. Patientutbildning leder till ökad kunskap om munhygien. För att ökad kunskap ska leda till beteendeförändringar behövs upprepade rådgivande samtal eller beteendemedicinsk prevention och behandling.
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer om Patientundervisning

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer diskuteras förbättrad munhygien i samband med 5 olika tillstånd:

Gingivit

Det finns ett vetenskapligt stöd för att förbättrad munhygien minskar förekomsten av gingivit. En god munhygien förhindrar uppkomst av gingivit såväl som den medverkar till läkning av densamma.
Användningen av en elektrisk tandborste med oscillerande funktion har bättre gingivitreducerande effekt än manuell tandborstning.
Nationella riktlinjerna om gingivit

Kronisk parodontit

Vid förekomst av kronisk parodontit är god munhygien av avgörande betydelse för behandlingsresultat och recidivprofylax. Enbart förbättrad munhygien har endast en ringa effekt på djupare tandköttsfickor; en kombination med professionella mekaniska infektionsbehandlingar krävs för att uppnå ett läkningsresultat.
Faktablad om kronisk parodontit

Nationella riktlinjerna om kronisk parodontit

Aggressiv parodontit

Vid förekomst av aggressiv parodontit räcker inte förbättrad munhygien som enda behandlingsåtgärd men det är en mycket viktig del av behandlingen. En god munhygien kombinerad med professionella mekaniska infektionsbehandlingar leder till parodontal läkning och prevention av fortsatta stödjevävnadsförluster. En god munhygien är alltså av stor betydelse för ett positivt behandlingsresultat såväl som förebyggandet av sjukdomsrecidiv.
Faktablad om aggressiv parodontit

Nationella riktlinjerna om aggressiv parodontit

Mukosit vid tandimplantat

Bästa tillgängliga kunskap säger att förbättrad munhygien leder till en minskad mukositförekomst. Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag i dagsläget för en evidensgradering.
Faktablad om mukosit och periimplantit

Nationella riktlinjerna om mukosit vid tandimplantat

Periimplantit

Även beträffande periimplantit saknas i dagsläget vetenskapligt underlag för att kunna evidensgradera betydelsen av förbättrad munhygien. Bästa tillgängliga kunskap visar dock att god munhygien är en lika betydelsefull del i behandling av periimplantit som i behandling av parodontit. Precis som vid behandling av parodontit måste dock förbättrad munhygien kombineras med behandlingsåtgärder för etablering av en submukosal infektionskontroll.
Faktablad om mukosit och periimplantit

Nationella riktlinjerna om periimplantit

Övriga tillstånd i NR där munhygien rapporteras ha betydelse:

I nationella riktlinjernas vetenskapliga underlag anses munhygien även ha betydelse vid några ytterligare tillstånd:
Läkemedelsinducerad gingival hyperplasi

Nekrotiserande gingivit eller parodontit

Tandslitage med risk för progression

Parodontit som manifestation av:

Neutropeni

Downs syndrom

Faktablad om parodontit och systemsjukdomar

SAMMANFATTNING

• Förbättrad munhygien är betydelsefullt vid behandling av gingivit och mukosit.
• Användningen av en elektrisk tandborste med oscillerande funktion minskar gingivit i större utsträckning än manuell tandborstning.
• Förbättrad munhygien är en mycket viktig del i behandlingen av parodontit och periimplantit för att nå ett lyckat behandlingsresultat.
• För att förbättra munhygienen kan effektiv egenvård kräva
  – Individ- och situationsanpassade hjälpmedel
  – Patientutbildning, träningsprogram, upprepade rådgivande samtal eller beteendemedicinsk prevention och behandling utifrån patientens förutsättningar och behov

NATIONELLA RIKTLINJER 2022

Referenser

Klinge B, Gustafsson A. Parodontit: en introduktion. 6, uppl. ed. Stockholm: Gothia; 2016. ISBN: 978-91-8809-958-7

Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer för Vuxentandvård. Vetenskapligt underlag. http://www.socialstyrelsen/.

Lang NP, Lindhe J. Clinical periodontology and implant dentistry. 6th eds. 2015:2 vol.; 677-703.

Worthington HV, MacDonald L, Poklepovic Pericic T, Sambunjak D, Johnson TM,, Imai P, Clarkson JE. Home use of interdental cleaning devices, in addition to toothbrushing, for preventing and controlling periodontal diseases and dental caries. Cochrane Database SystRev. 2019;(4):CD012018.

Yaacob M, Worthington HV, Deacon SA, Deery C, Walmsley AD, Robinson PG, et al. Powered versus manual toothbrushing for oral health. Cochrane Database Syst Rev. 2014; (6):CD002281

SBU. Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. SBU-rapport nr 161. ISBN: 91-87890-81-X.

SBU. Kronisk parodontit – prevention, diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 169. ISBN 91-87890-96-8.