Retrograd rotbehandling

BAKGRUND

Tandvårdsriktlinjer enligt socialstyrelsen

När pulpan blivit nekrotisk och infekterad läcker mikroorganismer och deras ämnesomsättningsprodukter ut från pulparummet. På så sätt uppstår en inflammation i tandens omgivande vävnader. Detta sker oftast vid rotspetsen. En vanlig benämning på detta tillstånd är apikal parodontit.

Det är inte ovanligt att apikal parodontit uppträder vid en tand där det av olika anledningar finns mekaniska hinder för tandläkaren att få tillgång till rotkanalssystemet genom tandkronan. Dessa hinder kan ha en naturlig orsak t ex hårdvävnadsbildning i pulpan eller vara orsakade av tidigare utförd ingrepp i tanden. Inte sällan är tanden försedd med en krona och ibland också ett stift som försvårar tandläkarens möjligheter att nå det infekterade rotkanalssystemet. Vid sådana tillfällen kan tandläkaren skapa tillträde genom ett kirurgiskt ingrepp och utföra en retrograd rotbehandling.

BEHANDLINGSGÅNG

Incision- och lambåteknik

• Först utförs ett buckalt gingivalrandsnitt (incision i tandköttsfickan) som omfattar en tandbredd på vardera sidan om den för ingreppet aktuella tanden. Tandköttspapillerna behöver inte ingå i lambån. Ett, eller ibland två, vertikala avlastningssnitt avslutar incisionen.
• Därefter lyfter man försiktigt upp en mukoperiostlambå med hjälp av ett raspatorium.

Tillträde till den infekterade rotkanalen

• För att skapa åtkomlighet till den aktuella roten eller rötterna behöver man ofta avlägsna lite benvävnad i det periradikulära området. Detta kan med fördel utföras med ett grovt rundborr. Samtidigt spolar man området rikligt med fysiologisk koksalt.
• Därefter avlägsnas den periapikala inflammationsprocessen med kyrett eller liknande kirurgiskt instrument.

Rotamputation och retrograd instrumentering

• Det är lämpligt att amputera roten ungefär 3 mm med ett fissur- eller rundborr.
• Därefter identifieras rotkanalen.
• Nästa steg blir att så långt det är möjligt avlägsna den infektion som finns i rotkanalen. Ett sätt kan vara att använda konventionella rotkanalsfilar för handinstrumentering. De anpassas till lämplig längd genom att skaftet och delar av filen avlägsnas. Därefter kan instrumentet hanteras genom att det fästs i en peang. En annan möjlighet är att använda rotkanalsfilar anpassade till att fästas i en ultraljudsapparat. Dessa kan liksom handinstrumenten individuellt anpassas till rotkanalen genom att de försiktigt böjs.
• Den mekaniska bearbetningen av rotkanalen kompletteras med spolning av 0,5% buffrad natriumhypoklorit (Dakins lösning).
• Genom att använda rotkanalsinstrument som normalt används vid en rotbehandling kan rotkanalen ofta bearbetas i sin fulla längd. Ett alternativ är att använda sig av ultraljudsspetsar särskilt framtagna för apikalkirurgi. Nackdelen med sådana spetsar är dock att det ofta är svårt att nå rotkanalens fulla längd med sin instrumentering.

Retrograd rotfyllning

• När rotkanalen är mekaniskt rengjord torrläggs kanalen till exempel med pappersspetsar.
• Därefter ska kanalen förses med en fyllning. I de fall man kunnat instrumentera kanalen med rotkanalsinstrument kan fast guttaperka och sealer vara ett lämpligt val. Det kan dock vara svårt att få åtkomlighet för vertikal eller lateral kondensering och därför kan värmeuppmjukad injicerbar guttaperka vara ett alternativ eller komplement. I andra fall kan IRM eller MTA vara lämpliga retrograda fyllningsmaterial.

Suturering och eftervård

• När den retrograda fyllningen är på plats återstår att försiktigt spola rent i operationsområdet med fysiologisk koksalt.
• Därefter sutureras lambån med lämplig sutur, t ex 5-0 eller 4-0. Ofta går det utmärkt att fästa lambån med enkla suturer i papillerna. En sutur i avlastningssnittet är ofta fullt tillräckligt. Om man använder konventionellt suturmaterial kan dessa i allmänhet avlägsnas efter 5 dagar. Det går också bra att använda resorberbar sutur.
• Postoperativa besvär i form av svullnad och värk varierar mellan individer. Oftast är besvären lindriga och receptfria smärtstillande räcker som analgetika. Ibland förekommer blåmärken i huden i anslutning till operationsområdet.

NATIONELLA RIKTLINJER 2022

REFERENSER

Jonasson P, Lennholm C, Kvist T. Retrograde root canal treatment: a prospective case series. Int Endod J. 2017;50:515-521.

Jonasson, P, Reit, C, Kvist, T. A preliminary study on the technical feasibility and outcome of retrograde root canal treatment. Int Endod J. 2008; 41(9):807-13.

Velvart P, Ebner-Zimmermann U, Ebner JP. Comparison of long-term papilla healing following sulcular full thickness flap and papilla base flap in endodontic surgery. Int Endod J 2004;37:687-93.