A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Specialistkonsultation

Senast uppdaterad: 13 Oct 2013

Publicerad: 12 Okt 2013

Antibiotikaprofylax inom tandvården

Författare:

Granskare: Mattsson Ulf • Övertandläkare • Docent • Avd för Käkkirurgi och Orofacial medicin• Karlstad

HUVUDBUDSKAP

  • Gott munhålestatus är den viktigaste faktorn för att minska risken för lokala och hematogent spridda infektioner hos riskpatienter.
  • Infektionsförebyggande tandvård ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner.
  • Den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte.
  • Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal definierade riskpatienter och vissa odontologiska ingrepp där vinsten förväntas överstiga risken (se nedan).

 

RISKPATIENTER

  • Patienter med gravt nedsatt immunförsvar
    • Neutrofila granulocyter < 1,0 x 10⁹/L
      • (Vid < 0,5 x 10⁹/L bör behandlas av specialisttandläkare)
    • Defekt granulocytfunktion
      • (T ex myelodysplastiskt syndrom och ärftlig kronisk granulomatös sjukdom)
    • Pågående tung immunosuppressiv behandling
      • (T ex de första månaderna efter organtransplantation eller benmärgs- /stamcellstransplantation eller i samband med avstötningsreaktion efter transplantation.
    • Till dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid följande odontologiska ingrepp:
      • Tandextraktion
      • Subgingival depuration
      • Dentoalveolär kirurgi

 

  • Patienter med locus minoris resistentiae:
    • Högdosstrålbehandlat käkben
    • Cancerpatienter som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst
      • På dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid benskadande odontologiska ingrepp, det vill säga extraktion och dentoalveolär kirurgi.
    • Ledprotes
      • AB-profylax inför tandextraktion, subgingival depuration och/eller dentoalveolär kirurgi kan övervägas till patienter som nyligen erhållit ledprotes (inom 3 månader postoperativt) och samtidig har förekomst av ytterligare minst tre riskfaktorer och ingreppet inte kan skjutas upp.
    • Riskfaktorer att väga in:
      • Övervikt (BMI >35-40)
      • Rökning
      • Primär eller förvärvad immunbrist
      • Anemi
      • Hög ålder
      • Dålig munhälsa
      • Försämrat allmänhälsotillstånd (ASA ≥3)
      • Om ingreppet tar lång tid

 

  • Kontakt med behandlande läkare inför invasivt odontologiskt ingrepp rekommenderas för att i samråd besluta om AB-profylax är indicerat eller inte
    • Till multisjuka patienter med okontrollerad diabetes mellitus, svår autoimmun/inflammatorisk sjukdom eller med samtidig förekomst av flera riskfaktorer (ASA ≥4)
    • Då justering av pågående medicinering i samband med tandingrepp kan vara aktuell

 

  • Följande patientgrupper bör behandlas av (alternativt i samråd med) specialisttandläkare/sjukhustandläkare
    • Patienter som genomgått högdosstrålning mot käkbenet
    • Cancerpatienter som fått intravenös bisfosfonatbehandling
    • Gravt neutropena patienter samt patienter med defekt granulocytfunktion

 

RISKINGREPP

  • Antibiotikaprofylax rekommenderas vid följande odontologiska ingrepp även på i övrigt friska patienter:
    • Anomalikirurgi/Ortognatkirurgi
    • Frakturkirurgi
    • Bentransplantation

 

  • Antibiotikaprofylax kan övervägas vid följande ingrepp
    • Implantatkirurgi

 

PREPARAT OCH DOSER

Peroral administration, engångsdos 60 minuter före ingreppet.

Förstahandsval

 

Vid dokumenterad penicillinallergi

 

Parenteral administrering, ges under högst ett dygn

 

 

Referenser

Information från Läkemedelsverket 23(5):22-35, 2012.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons