Antibiotikaprofylax inom tandvården

HUVUDBUDSKAP

• Gott munhålestatus är den viktigaste faktorn för att minska risken för lokala och hematogent spridda infektioner hos riskpatienter.
• Infektionsförebyggande tandvård ska utföras inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner.
• Den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte.
• Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal definierade riskpatienter och vissa odontologiska ingrepp där vinsten förväntas överstiga risken (se nedan).

RISKPATIENTER

• Patienter med gravt nedsatt immunförsvar
  • Neutrofila granulocyter < 1,0 x 10⁹/L
    • (Vid < 0,5 x 10⁹/L bör behandlas av specialisttandläkare)
  • Defekt granulocytfunktion
    • (T ex myelodysplastiskt syndrom och ärftlig kronisk granulomatös sjukdom)
  • Pågående tung immunosuppressiv behandling
    • (T ex de första månaderna efter organtransplantation eller benmärgs- /stamcellstransplantation eller i samband med avstötningsreaktion efter transplantation.
  • Till dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid följande odontologiska ingrepp:
    • Tandextraktion
    • Subgingival depuration
    • Dentoalveolär kirurgi

• Patienter med locus minoris resistentiae:
  • Högdosstrålbehandlat käkben
  • Cancerpatienter som behandlas med eller har behandlats med bisfosfonat intravenöst
    • På dessa patienter rekommenderas AB-profylax vid benskadande odontologiska ingrepp, det vill säga extraktion och dentoalveolär kirurgi.
  • Ledprotes
    • AB-profylax inför tandextraktion, subgingival depuration och/eller dentoalveolär kirurgi kan övervägas till patienter som nyligen erhållit ledprotes (inom 3 månader postoperativt) och samtidig har förekomst av ytterligare minst tre riskfaktorer och ingreppet inte kan skjutas upp.
  • Riskfaktorer att väga in:
    • Övervikt (BMI >35-40)
    • Rökning
    • Primär eller förvärvad immunbrist
    • Anemi
    • Hög ålder
    • Dålig munhälsa
    • Försämrat allmänhälsotillstånd (ASA ≥3)
    • Om ingreppet tar lång tid

• Kontakt med behandlande läkare inför invasivt odontologiskt ingrepp rekommenderas för att i samråd besluta om AB-profylax är indicerat eller inte
  • Till multisjuka patienter med okontrollerad diabetes mellitus, svår autoimmun/inflammatorisk sjukdom eller med samtidig förekomst av flera riskfaktorer (ASA ≥4)
  • Då justering av pågående medicinering i samband med tandingrepp kan vara aktuell

• Följande patientgrupper bör behandlas av (alternativt i samråd med) specialisttandläkare/sjukhustandläkare
  • Patienter som genomgått högdosstrålning mot käkbenet
  • Cancerpatienter som fått intravenös bisfosfonatbehandling
  • Gravt neutropena patienter samt patienter med defekt granulocytfunktion

RISKINGREPP

• Antibiotikaprofylax rekommenderas vid följande odontologiska ingrepp även på i övrigt friska patienter:
  • Anomalikirurgi/Ortognatkirurgi
  • Frakturkirurgi
  • Bentransplantation

• Antibiotikaprofylax kan övervägas vid följande ingrepp
  • Implantatkirurgi

PREPARAT OCH DOSER

Peroral administration, engångsdos 60 minuter före ingreppet.

Förstahandsval

• Vuxna: Amoxicillin 2 g
• Barn: Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt

Vid dokumenterad penicillinallergi

• Vuxna: Klindamycin 600 mg
• Barn: Klindamycin 15 mg/kg kroppsvikt

Parenteral administrering, ges under högst ett dygn

• Bensylpenicillin (3g x 1-3), alternativt klindamycin (600 mg x 1-3) vid penicillinallergi.

Referenser

Information från Läkemedelsverket 23(5):22-35, 2012.