Kirurgiskt dränage av akuta orala infektioner
Dentoalveolära abscesser orsakas av infektion i tänder och omgivande vävnad och kan sprida sig allvarligt. Behandling fokuserar på dränage och extraktion, medan antibiotika ges vid behov. Diagnostik inkluderar klinisk undersökning, röntgen och infektionsparametrar.
Faktabladets innehåll
Originaltext författad av: Carina Krüger Weiner
BAKGRUND
Den dento-alveolära abscessen har sitt ursprung i tänder, nekrotisk tandpulpa och parodontala ligament och kan ge upphov till spridning i käkarna samt omgivande mjukvävnad. Dess lokalisering med närhet till luftvägar och hjärnan gör att kirurgisk och ibland farmakologisk intervention är av yttersta vikt. Endodontisk behandling eller tandextraktion kan bota infektionen, dränera abscessen och därmed stanna upp infektionsförloppet utan att antibiotika krävs.
Dränage av infektiöst material är således viktig och får inte ersättas av enbart antibiotikabehandling. Trots endodontisk behandling och extraktion kan dock infektion med spridning uppträda. Vid allvarlig infektionsspridning och inläggning på sjukhus är det viktigt med kirurgisk intervention i form av orsakslokalisering och orsakshantering, ofta genomdränage av abscess och extraktion av orsakande tand för att så snart som möjligt vända på infektionsförloppet. Samtidigt som detta sker får patienten systemisk antibiotikabehandling, som oftast är intravenöst administrerad.
Den patogena mikrofloran vid dentoalveolär abscess under spridning är av blandflora, ofta övervägande anaerob eller strikt anaerob. Exempel på mikroorganismer är viridansstreptokocker, Prevotella och Fusibacterium. De vanligaste symptomen är förenade med inflammatoriska kardinaltecknen: svullnad, smärta, rodnad, värmeökning och funktionsnedsättning, tillsammans med allmänpåverkan, stegrad kroppstemperatur samt förhöda LPK och CRP i blod. Utvecklingen av infektionen från lokal till systemisk och vidare infektionsspridning till fler anatomiska spatier avgörs av mikroorganismernas virulens och patientens immunologiska-, och hälsostatus.
DIAGNOSTIK
Det är tandläkarens viktiga uppgift att säkerställa diagnos och att avgöra huruvida patientens symtom är orsakade av en dental infektion. Noggrann anamnes och upptag av hälsodeklaration samt klinisk undersökning och röntgen är av yttersta vikt.
