Helprotes

BAKGRUND

En helt tandlös käke kan vara orsakad av en medfödd missbildning, en följd av trauma eller sjukdom som karies eller parodontit. Om tandlösheten ger upphov till en funktionsstörning kan den rehabiliteras med en total plattprotes.

För andra faktablad om helproteser, läs:

Rebasering av helprotes

Duplikatprotes

Myodynamisk hel underkäksprotes

BEHANDLINGSGÅNG

Klinisk undersökning

Den tandlösa cristan inspekteras kliniskt och palperas för att diagnostisera eventuell crista flaccida eller vassa cristaområden som kan ge framtida skav och som kan behöva avlastas i protesen eller korrigeras preprotetisk med kirurgi. En frisk oral mucosa är viktig för ett bra avtryck.

Val av avtrycksmetod och framställningsteknik

Idag finns det teknisk möjlighet att tillverka en helprotes med ett semi-digitalt arbetsflöde. Vid ett semidigitalt arbetsflöde utgår man från ett analogt definitivavtryck varvid en digital modell produceras i CAD/CAM på vilken bitschabloner designas. Dessa provas och scannas i munnen på patienten, så sker även med tanduppsättningen. Protesen kan sedan designas digitalt och produceras via fräsning eller 3D-printing, antingen i sin helhet, eller bara basen med efterföljande tillsättning av  konventionella proteständer. 

Det finns i dagsläget inte tillräckligt mycket forskning kring noggrannheten hos det intraorala digitala avtrycket av en helt tandlös käke, för att med säkerhet kunna utföra helprotesbehandlingen helt digitalt. Det saknas även forskningsunderlag för att kunna värdera hur en fräst eller 3D-printad helprotes fungerar kliniskt i jämförelse med den traditionellt tillverkade protesen. 

Primäravtryck

Tas för framställning av studiemodell som används för analys av den tandlösa käken. Analysen syftar till att upptäcka områden som kan bidra till retention och områden som kan behöva avlastas. På modellen markeras utsträckning av den individuella skeden som ska användas vid definitivavtrycket av den tandlösa käken.

Även en intraoral digital avtrycksteknik kan användas vid avbildning av cristan för framställning av en individuellt sked och scanning av motstående käke. Dock har ett digitalt avtryck sämre förutsättningar att återge stora tandlösa områden på ett korrekt sätt, särskilt om slemhinnan på cristan saknar struktur. Även den rörliga slemhinna är svår att korrekt avbilda med digital teknik. Därmed rekommenderas ej intraoral digital avtrycksteknik för definitivavtryck.

Definitivavtryck

Tas med den individuella skeden för framställning av bitschabloner. Den individuella skeden kanttrimmas. Detta moment utförs för att få maximal utsträckning av protesen utan att den interfererar med omgivande mjukvävnadsstrukturer. Detta kan göras med Grön Kerr som upphettas till mjuk konsistens eller med ett högvisköst silikonmaterial. Trimningen utförs med skeden i munnen samtidigt som patienten utför trimningsrörelser. Avtrycket tas i den trimmade skeden med lämpligt material (K-silikon, A-silikon). Postdamtrimning ska om så önskas initieras av ansvarig tandläkare och utsträckningen ska markeras på modell med instruktion till tandteknikern. Syftet med detta är att få en tajt anslutning av protesbasens avslut mot den posteriora gommen, vilket ökar retentionsmöjligheten. Det kan skapas genom radering på modell eller trimning i det aktuella området.

Provning av bitschabloner

Fastställande av bitschablonens vertikala och horisontella utformning: En riktlinje kan vara att ocklusionplanet på bitschablonen ska vara parallellt med pupillinjen och Camperska planet. I vertikalled ska ocklusionsplanet harmoniera med mjukvävnaden och exponera 1-2 mm av överkäkens incisiver i avslappnat läge. Vid high smile bör ca 2/3 av den kliniska kronan exponeras. Betthöjd och mjukvävnadsstöd utprovas: relationen mellan käkarna bör tillåta ett frivägsmellanrum på 2-4 mm. Mittlinje och high smile line markeras på schablonen, samt laterala näsvingen för lokalisering av hörntändernas placering.

Bettregistering

Sker med hjälp av bitschabloner i RP-läge. V-formade urtag görs ocklusalt på bitschablonerna för att tydligt klargöra indexets placering. Silikonindex kan vara lämpligt. Färgtagning.

Om ett semi-digitalt behandlingsflöde tillämpas kommer man i detta steg att scanna de injusterade bitschabolerna och bettregistera digitalt.

Provning av tanduppsättning i vax

Tänderna ska vara placerade över cristan. Ocklusionen ska vara jämn och ha överensstämmelse mellan artikulatorn och patientens mun. Artikulationsrörelserna utvärderas i artikulatorn. Vad gäller artikulationen, så eftersträvas gruppkontakt i sidorörelser på arbetssidan med balanskontakter på motstående sida. I protrusion ska posteriora kontakter finnas bilateralt.

I det semi-digitala arbetsflödet provas tanduppsättningen som ovan men bettregisteringen görs genom en digital scanning av tanduppsättningen i munnen på patienten tillsammans med bettregisteringen.

Utlämning

Färdig, pressad protes utlämnas efter avlägsnande av eventuella akrylpärlor. Kontrollera att ocklusion och artikulation stämmer. Slipa in vid behov.

Kontroll

Efterkontroller görs tills symtomfrihet uppnås.

Förenklad versus traditionell behandlingsgång

Det finns vetenskapliga studier som visat, att en förenklad behandlingsregim kan ge ett gott resultat vad gäller livskvalitet och tuggfunktion samt ge ekonomiska och tidsmässiga vinster. I dagsläget finns det dock inga jämförande kliniska studier med randomiserade grupper som kan styrka detta, varför den förenklade behandlingsgången bör användas med försiktighet (Paulino et al 2015).

NATIONELLA RIKTLINJER 2022

Referenser

Molin Thorén M, Gunne J, Derand T. A textbook of removable prosthodontics-the Scandinavian approach. Munksgaard, Denmark 1st edition 2011.

Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Total och partiell tandlöshet. Socialstyrelsen 2011.

Owen P. Guidelines for a minimum acceptable protocol for the construction of complete

dentures. Int. J Prosth. 2006; 19: 467.

Paulino MR, Alves LR, Gurgel BV, Calderon P. Simplified versus traditional techniques for complete denture fabrication: a systematic review. 2015 Jan; 113 (1) 12-6.

Zarb G, Bolender C. Prosthodontic treatment of the edentulous patients. Mosby St.Lois, MO, 2004.