Eminektomi (kirurgisk reduktion av tuberculum artikulare)

BAKGRUND

Luxation av käkleden är ett relativt ovanligt tillstånd som innebär att käkledshuvud och disk glider för långt anteriort, och fastnar framför tuberculum artikulare (Fig. 1). Traditionellt så behandlas detta tillstånd med en manuell sluten reposition (1).

Faktablad om Luxation av käkleden

Fig 1. 3D-reformation som visar patient med bilateral luxation i käkleden med den för tillståndet typiska oförmågan att sluta munnen. Käkledshuvudet är framför tuberculum artikulare.

Vid återkommande käkledsluxationer kan tillståndet motivera kirurgisk åtgärd. Flera kirurgiska metoder är beskrivna och går ut på att på olika sätt försöka förhindra överrörligheten i käkleden (2-4). Behandlingsresultaten av dessa metoder har tidigare värderats av Socialstyrelsen och bedömdes då som mindre bra jämfört med eminektomi (5). Tanken bakom eminektomi formulerades av Myrhaug i början på 50-talet och metoden går ut på att  underlätta spontanreposition genom att slipa ner tuberculum artikulare (Fig. 2) (6). Metoden, som även kan utföras artroskopiskt, har utvärderats i flera  rapporter (7-10).

Fig. 2) Reduktion av tuberculum artikulare, före och efterbild.

En nyligen genomförd systematisk översiktsstudie visar att inga randomiserade kliniska studier som värderar kirurgisk åtgärd av recidiverande luxationer har tillkommit sedan Socialstyrelsens värdering av kirurgiska behandlingsmetoder (11). Innan beslut om eminektomi kan man överväga minimalt invasiva metoder som injektion av autologt blod i och omkring affekterad käkled eller artroskopisk sklerosering av diskens bakfästesvävnad (11, 12).

INDIKATIONER

• Patienter med återkommande käkluxationer som kräver manuell reponering på sjukhus.
• Vid långvarig/kronisk käkledsluxation kan eminektomi vara ett behandlingsalternativ om öppen reponering krävs.

Fördelar

• Enkelt att utföra
• Disken kan oftast lämnas orörd

Nackdelar

• Recidivrisken är rapporterad till mellan ca 0-25% (6-10)

Kontraindikationer

• Neurologisk sjukdom såsom muskulär dystoni eller hemifacial spasm
• Tardiv dyskinesi

I aktuella fall bör grundorsaken till eventuell käkledsluxation primärt behandlas. Under speciella omständigheter kan kirurgi övervägas som sekundär åtgärd.

BEHANDLING

Operationen sker i narkos och tar ca 60 minuter per led. En s k preauriculär entre utförs för att exponera tuberculum articulare. Härefter kan tuberkeln reduceras genom exempelvis slipning (Fig 2).

Vårdtiden är ett dygn på sjukhus med en sjukskrivning om ca två veckor.

Utfall

Eminektomi har raporterats med en lyckandefrekvens (recidivfrihet) mellan 75-100% (6-10).

KOMPLIKATIONER

Komplikationerna är få och omfattar framför allt nervpåverkan. N. facialis temporala gren har rapporterats med påverkan i mellan 0-22% av fallen, men där samtliga inom en 3-6 månaders postoperativ period återfått funktionen fullständigt (6-10). Känselnedsättning framför örat och en bit upp över tinningen är vanlig efter operation. Även denna reduceras med tiden och brukar vid kontroll efter ett år vara borta eller så lindrig att det inte bekommer patienten.

NATIONELLA RIKTLINJER 2021

REFERENSER

(1)    Neff A, McLeod N, Spijkervet F, Riechmann M, Vieth U, Kolk A, et al. The ESTMJS (European Society of Temporomandibular Joint Surgeons) Consensus and Evidence-Based Recommendations on Management of Condylar Dislocation. J Clin Med. 2021;10(21):5068

(2) Gadre KS, Kaul D, Ramanojam S, Shah S. Dautrey’s procedure in treatment of recurrent dislocation of the mandible. J Oral Maxillofac Surg 2010; 68: 2021-2024.

(3)    Ihab R, Mounir R, Ali S, Mounir M. Assessment of patient-specific titanium onlay versus autogenous inlay eminoplasty technique for treatment of recurrent temporomandibular joint dislocation: a randomized clinical trial. Oral Maxillofac Surg 2020; 19: 020-00861.

(4)    Vasconcelos BC, Porto GG, Lima FT. Treatment of chronic mandibular dislocations using miniplates: follow-up of 8 cases and literature review. Int J Oral Maxillofac Surg 2009; 38: 933-936.

(5)        Nationella riktlinjer för tandvård – Stöd för styrning och ledning. In: Socialstyrelsen, editor. 2021.1.

(6)    Myrhaug H. A new method of operation for habitual dislocation of the mandible; review of former methods of treatment. Acta Odontol Scand 1951; 9: 247-260.

(7)    Sato J, Segami N, Nishimura M, Suzuki T, Kaneyama K, Fujimura K. Clinical evaluation of arthroscopic eminoplasty for habitual dislocation of the temporomandibular joint: comparative study with conventional open eminectomy. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2003; 95: 390-395.

(8)    Undt G, Kermer C, Rasse M. Treatment of recurrent mandibular dislocation, Part II: Eminectomy. Int J Oral Maxillofac Surg 1997; 26: 98-102.

(9)    Holmlund AB, Gynther GW, Kardel R, Axelsson SE. Surgical treatment of temporomandibular joint luxation. Swed Dent J 1999; 23: 127-132.

(10)    Segami N. A modified approach for eminectomy for temporomandibular joint dislocation under local anaesthesia: report on a series of 50 patients. Int J Oral Maxillofac Surg 2018; 47: 1439-1444.

(11)  Abrahamsson H, Eriksson L, Abrahamsson P, Häggman-Henrikson B. Treatment of temporomandibular joint luxation: a systematic literature review. Clin Oral Investig 2020; 24: 61-70.

(12)  Ybema A, De Bont LG, Spijkervet FK. Arthroscopic cauterization of retrodiscal tissue as a successful minimal invasive therapy in habitual temporomandibular joint luxation. Int J Oral Maxillofac Surg 2013; 42: 376-379.