Skriv ut
Kommentera
Relevant kurs
BAKGRUND
Vid svår käkledspatologi har man ända sedan 1800-talet försökt rekonstruera den drabbade leden med protes. Det första kända fallet, en protes i trä, rapporterades 1840 [1]. Därefter har man provat olika material, ofta med dåligt resultat. Först när man inom käkkirurgin började använda sig av moderna ortopediska principer för materialval och hållfasthet har fungerande käkledsproteser kommit i bruk [1]. Inom ortopedin används ledproteser (en kombination av kobolt-krom eller titan och plastmaterial) framförallt för kirurgisk behandling av grav osteoartrit i höft och knä. Detta koncept används också för käkleden.
Systematiska översiktsstudier har visat att resultatet efter ledprotesoperation indikerar en tydlig minskning i smärta och ökad gapförmåga samt funktion [2, 3]. Behandlingsstudier sammanvägda i en meta-analys indikerar att käkledsprotes reducerar smärtan bättre i den opererade leden jämfört med revbenstransplantat, som i sin tur dock ger något bättre gapförmåga [4]. Någon behandlingsstudie som jämför käkledsrekonstruktion med temporalismuskel visavi käkledsprotes finns inte publicerad. Socialstyrelsen bedömer förnärvarande att ankylosoperation med autogen rekonstruktion är bättre jämfört med ankylosoperation med allogen rekonstruktion [5].
Faktablad om Resektion av ledhuvudet (ankylosoperation) med autogen rekonstruktion
INDIKATIONER
Ledprotes används bara till de mest gravt destruerade och/eller sammanväxta käklederna. De vanligaste indikationerna för behandling är:
- Käkledsankylos
- Artros eller artrit som gravt destruerat leden med smärta och gapinskränkning som följd
- Kongenital käkledsmissbildning
- Rekonstruktion efter tumörkirurgi
Nedanstående jämförelse är i relation till autogen rekonstruktion.
Fördelar
- Liten risk för ocklusionspåverkan
- Lämpar sig väl där den lokala patologin ger en omfattande bendefekt
Nackdelar
- Möjligen något högre komplikationsrisk (ej i relation till revbenstransplantat som uppvisar hög komplikationsrisk [6])
- Hög kostnad för protesen
BEHANDLING
En preaurikulär entré med extension kranialt utförs för att exponera laterala aspekten av leden. Därefter utförs en gap-osteotomi, där ett nytt ledutrymme skapas genom att sammanvuxet och/eller gravt destruerat ben tas bort. Fossakomponenten i plast (UHMWPE=ultra high molecular weight polyethylene) sätts fast via denna entre. Sub/retromandibulär incision används för att få åtkomst till ramus mandibulae där kondylkomponenten fastsätts (Fig. A-C).
Operationstiden är cirka 3 timmar per sida.
Vårdtiden är vanligen 1-2 dagar.
KOMPLIKATIONER
Risken för skador på ansiktsnerven n facialis samt direkt postoperativ infektion är likvärdig med autogen rekonstruktion [7, 8]. Risken för bettförändringar är liten [8, 9].
Specifikt för ledproteser är att det även föreligger risk för biofilmsinfektion, allergi mot ingående protesmetaller, samt på sikt även materialförsvagning [7, 9-11].
NATIONELLA RIKTLINJER 2021
Prioritet 7 enligt rekommendationsskalan
Tillstånd: Käkledsankylos
Åtgärd: Resektion av ledhuvudet med allogen artroplastik (ledprotes)
Effekt av åtgärd:
Måttlig till hög effekt för att förhindra reankylos. Låg effekt på gapförmåga. Låg till måttlig effekt på smärta. Måttlig till hög förekomst av komplikationer.
Motivering:
Tillståndet har en mycket stor påverkan på oral hälsa vilket innebär att 1 är den högsta möjliga rangordningen för tillståndet. Resektion av käkledshuvudet med allogen artroplastik (ledprotes) har en låg till måttlig effekt och därmed möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Åtgärden har en stor risk för komplikationer. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är mycket hög. Effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.
Referenser
1. Quinn, P.D. and E.J. Granquist, Atlas of temporomandibular joint surgery. Second edition. ed. 2015, Ames, Iowa: John Wiley Sons.
2. Johnson, N.R., et al., Total temporomandibular joint replacement prostheses: a systematic review and bias-adjusted meta-analysis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2017. 46(1): p. 86-92. doi: 10.1016/j.ijom.2016.08.022. Epub 2016 Sep 17.
3. Zou, L., D. He, and E. Ellis, A Comparison of Clinical Follow-Up of Different Total Temporomandibular Joint Replacement Prostheses: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Maxillofac Surg, 2018. 76(2): p. 294-303.
4. Al-Moraissi, E.A., et al., A systematic review and meta-analysis of the clinical outcomes for various surgical modalities in the management of temporomandibular joint ankylosis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2015. 44(4): p. 470-82. doi: 10.1016/j.ijom.2014.10.017. Epub 2014 Nov 15.
5. Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning, ed. Socialstyrelsen. 2011: Edita Västra Aros, Västerås.
6. Awal, D.H., et al., Costochondral grafting for paediatric temporomandibular joint reconstruction: 10-year outcomes in 55 cases. Int J Oral Maxillofac Surg., 2018. 47(11): p. 1433-1438. doi: 10.1016/j.ijom.2018.06.004. Epub 2018 Jun 28.
7. Gruber, E.A., J. McCullough, and A.J. Sidebottom, Medium-term outcomes and complications after total replacement of the temporomandibular joint. Prospective outcome analysis after 3 and 5 years. Br J Oral Maxillofac Surg., 2015. 53(5): p. 412-5. doi: 10.1016/j.bjoms.2014.12.010. Epub 2015 Mar 24.
8. Murdoch, B., J. Buchanan, and J. Cliff, Temporomandibular joint replacement: a New Zealand perspective. Int J Oral Maxillofac Surg., 2014. 43(5): p. 595-9. doi: 10.1016/j.ijom.2013.11.004. Epub 2013 Dec 12.
9. Gerbino, G., et al., Temporomandibular joint reconstruction with stock and custom-made devices: Indications and results of a 14-year experience. J Craniomaxillofac Surg., 2017. 45(10): p. 1710-1715. doi: 10.1016/j.jcms.2017.07.011. Epub 2017 Aug 1.
10. McKenzie, W.S. and P.J. Louis, Temporomandibular total joint prosthesis infections: a ten-year retrospective analysis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2017. 46(5): p. 596-602. doi: 10.1016/j.ijom.2017.01.005. Epub 2017 Feb 1.
11. Aagaard, E. and T. Thygesen, A prospective, single-centre study on patient outcomes following temporomandibular joint replacement using a custom-made Biomet TMJ prosthesis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2014. 43(10): p. 1229-35. doi: 10.1016/j.ijom.2014.05.019. Epub 2014 Jun 19.
