A-Ö
Mest populära
Senast publicerade
Specialitet
Tillstånd
Bildgalleri

Senast uppdaterat 30 Apr 2021

Publiceringsdatum 11 Maj 2011

Rekonstruktion av käkleden med ledprotes

BAKGRUND

Vid svår käkledspatologi har man ända sedan 1800-talet försökt rekonstruera den drabbade leden med protes. Det första kända fallet, en protes i trä, rapporterades 1840 [1]. Därefter har man provat olika material, ofta med dåligt resultat. Först när man inom käkkirurgin började använda sig av moderna ortopediska principer för materialval och hållfasthet har fungerande käkledsproteser kommit i bruk [1]. Inom ortopedin används ledproteser (en kombination av kobolt-krom eller titan och plastmaterial) framförallt för kirurgisk behandling av grav osteoartrit i höft och knä. Detta koncept används också för käkleden.

Systematiska översiktsstudier har visat att resultatet efter ledprotesoperation indikerar en tydlig minskning i smärta och ökad gapförmåga samt funktion [2, 3]. Behandlingsstudier sammanvägda i en meta-analys indikerar att käkledsprotes reducerar smärtan bättre i den opererade leden jämfört med revbenstransplantat, som i sin tur dock ger något bättre gapförmåga [4]. Någon behandlingsstudie som jämför käkledsrekonstruktion med temporalismuskel visavi käkledsprotes finns inte publicerad. Socialstyrelsen bedömer förnärvarande att ankylosoperation med autogen rekonstruktion är bättre jämfört med ankylosoperation med allogen rekonstruktion [5]. 

Faktablad om Resektion av ledhuvudet (ankylosoperation) med autogen rekonstruktion

INDIKATIONER

Ledprotes används bara till de mest gravt destruerade och/eller sammanväxta käklederna. De vanligaste indikationerna för behandling är:

  • Käkledsankylos
  • Artros eller artrit som gravt destruerat leden med smärta och gapinskränkning som följd
  • Kongenital käkledsmissbildning
  • Rekonstruktion efter tumörkirurgi

Nedanstående jämförelse är i relation till autogen rekonstruktion.

Fördelar

  • Liten risk för ocklusionspåverkan
  • Lämpar sig väl där den lokala patologin ger en omfattande bendefekt

Nackdelar

  • Möjligen något högre komplikationsrisk (ej i relation till revbenstransplantat som uppvisar hög komplikationsrisk [6])
  • Hög kostnad för protesen

BEHANDLING

En preaurikulär entré med extension kranialt utförs för att exponera laterala aspekten av leden. Därefter utförs en gap-osteotomi, där ett nytt ledutrymme skapas genom att sammanvuxet och/eller gravt destruerat ben tas bort. Fossakomponenten i plast (UHMWPE=ultra high molecular weight polyethylene) sätts fast via denna entre. Sub/retromandibulär incision används för att få åtkomst till ramus mandibulae där kondylkomponenten fastsätts (Fig. A-C).

Figur. Visar planering och operation vid ersättning med käkledsprotes. A) Virtuell planering av individuellt anpassad käkledsprotes på patient med ankylos bilateralt. B) Sub/retromandibulär incision. Protesens kondyldel fastskruvad mot ramus mandibulae. C) Preaurikulär incision. Fossadelen av protesen fastsatt i processus zygomaticus.

Figur 1: Visar planering och operation vid ersättning med käkledsprotes. A) Virtuell planering av individuellt anpassad käkledsprotes på patient med ankylos bilateralt. B) Sub/retromandibulär incision. Protesens kondyldel fastskruvad mot ramus mandibulae. C) Preaurikulär incision. Fossadelen av protesen fastsatt i processus zygomaticus.

Operationstiden är cirka 3 timmar per sida.

Vårdtiden är vanligen 1-2 dagar.

KOMPLIKATIONER

Risken för skador på ansiktsnerven n facialis samt direkt postoperativ infektion är likvärdig med autogen rekonstruktion [7, 8]. Risken för bettförändringar är liten [8, 9].

Specifikt för ledproteser är att det även föreligger risk för biofilmsinfektion, allergi mot ingående protesmetaller, samt på sikt även materialförsvagning [7, 9-11].

Referenser

1.       Quinn, P.D. and E.J. Granquist, Atlas of temporomandibular joint surgery. Second edition. ed. 2015, Ames, Iowa: John Wiley Sons.

2.       Johnson, N.R., et al., Total temporomandibular joint replacement prostheses: a systematic review and bias-adjusted meta-analysis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2017. 46(1): p. 86-92. doi: 10.1016/j.ijom.2016.08.022. Epub 2016 Sep 17.

3.       Zou, L., D. He, and E. Ellis, A Comparison of Clinical Follow-Up of Different Total Temporomandibular Joint Replacement Prostheses: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Maxillofac Surg, 2018. 76(2): p. 294-303.

4.       Al-Moraissi, E.A., et al., A systematic review and meta-analysis of the clinical outcomes for various surgical modalities in the management of temporomandibular joint ankylosis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2015. 44(4): p. 470-82. doi: 10.1016/j.ijom.2014.10.017. Epub 2014 Nov 15.

5.       Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning, ed. Socialstyrelsen. 2011: Edita Västra Aros, Västerås.

6.       Awal, D.H., et al., Costochondral grafting for paediatric temporomandibular joint reconstruction: 10-year outcomes in 55 cases. Int J Oral Maxillofac Surg., 2018. 47(11): p. 1433-1438. doi: 10.1016/j.ijom.2018.06.004. Epub 2018 Jun 28.

7.       Gruber, E.A., J. McCullough, and A.J. Sidebottom, Medium-term outcomes and complications after total replacement of the temporomandibular joint. Prospective outcome analysis after 3 and 5 years. Br J Oral Maxillofac Surg., 2015. 53(5): p. 412-5. doi: 10.1016/j.bjoms.2014.12.010. Epub 2015 Mar 24.

8.       Murdoch, B., J. Buchanan, and J. Cliff, Temporomandibular joint replacement: a New Zealand perspective. Int J Oral Maxillofac Surg., 2014. 43(5): p. 595-9. doi: 10.1016/j.ijom.2013.11.004. Epub 2013 Dec 12.

9.       Gerbino, G., et al., Temporomandibular joint reconstruction with stock and custom-made devices: Indications and results of a 14-year experience. J Craniomaxillofac Surg., 2017. 45(10): p. 1710-1715. doi: 10.1016/j.jcms.2017.07.011. Epub 2017 Aug 1.

10.     McKenzie, W.S. and P.J. Louis, Temporomandibular total joint prosthesis infections: a ten-year retrospective analysis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2017. 46(5): p. 596-602. doi: 10.1016/j.ijom.2017.01.005. Epub 2017 Feb 1.

11.     Aagaard, E. and T. Thygesen, A prospective, single-centre study on patient outcomes following temporomandibular joint replacement using a custom-made Biomet TMJ prosthesis. Int J Oral Maxillofac Surg., 2014. 43(10): p. 1229-35. doi: 10.1016/j.ijom.2014.05.019. Epub 2014 Jun 19.