Akupunktur - stimulering för smärtlindring
Akupunktur används vid käkmuskelsmärta och huvudvärk associerad med käkfunktionsstörning (TMD), med måttlig effekt enligt nationella riktlinjer. Klassisk och elektroakupunktur har bäst evidens. Komplikationer är ovanliga, men behandling kräver medicinsk kunskap.
Faktabladets innehåll
BAKGRUND
Sedan urminnes tider har människan använt olika stimuleringsmetoder för att uppnå såväl välbehag som smärtlindring. En av de äldsta stimuleringsmetoderna, massage, finns beskriven redan i sumerriket i Mesopotamien, ca 4000 år f Kr. Sedan dess har en mängd olika stimuleringsmetoder utvecklats. I modern tid har den tekniska utvecklingen möjliggjort framtagande av avancerad apparatur, avsedd att förstärka olika former av stimulering.
Detta är ett av 5 faktablad om stimuleringsmetoder som föreslagits vid behandling av smärtsam käkfunktionsstörning.
Se även:
Laser – stimulering för smärtlindring
Pulserande elektromagnetiska fält (PEMF) – stimulering för smärtlindring
Icke invasiv radiofrekvensterapi (värmeterapi) – stimulering för smärtlindring
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) – stimulering för smärtlindring
HISTORIK
I Kina har arkeologer funnit inskriptioner i ben och sköldpaddsskal från 2100 f Kr som visar att man redan då använde sig av akupunktur i den traditionella kinesiska medicinen (TCM). Man har även funnit akupunkturnålar i sten från denna tid. Runt 300 f Kr började kinesiska läkare att sammanställa kunskaperna i såväl örtmedicin som akupunktur. Detta resulterade i skriften ”Huangdi Nei Jing”, som anses vara grunden till den traditionella kunskapen i kinesisk medicin. Till Europa kom akupunkturen på 1500-1600-talen. 1829 lade den svenske läkaren Gustav Landgren fram sin avhandling om akupunktur vid Uppsala Universitet. Landgren skrev i sin sammanfattning att akupunktur var effektivt vid exempelvis neuralgier, reumatiska sjukdomar, lokala spasmer, tandvärk och huvudvärk.
I TCM anser man att det i kroppen cirkulerar något man kallar för qi vilket kan översättas med ”livsenergi”. Qi anses flöda genom kroppen i ett antal meridianer. På dessa meridianer finns 361 aku-punkter där man effektivast kan påverka qi genom stimulering. Det finns även ett tusental s k extrapunkter som man kan använda sig av vid akupunkturbehandling. Vid nålstimulering på en aku-punkt vill man uppnå de-qi vilket betyder ”ankomst av qi”. De-qi beskrivs ofta som djup tryckande ömhet, träningsvärk och värme. Enligt västerländska forskningsresultat beror de-qi-känslan på stimulering av djupa muskelafferenter. Detta innebär att man inte kan förvänta sig de-qieffekt på de aku-punkter där man inte stimulerar i en muskel.
På 1970-talet ökade intresset för akupunktur i västvärlden även om man till en början var mycket skeptisk till behandlingsformen. Med tiden har många studier påvisat de fysiologiska effekterna bakom akupunktur och fler indikationer för behandlingen har accepterats. 1984 godkände Socialstyrelsen akupunktur inom den svenska sjukvården för behandling av långvarig smärta. Flera studier har visat att akupunktur har en positiv effekt på spänningshuvudvärk och smärtsam temporomandibulär dysfunktion (TMD) med övervägande myogena symtom. I en nyligen publicerad meta-analys (Al-Moraissi et al 2023) konkluderas dock att en majoritet av behandlingseffekten hos patienter med myogen TMD-smärta kan utgöras av placeboeffekter.
